Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Santesson, C. G.: Varför rösta vi mot förbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR RÖSTA VI MOT FÖRBUDET?
265
förbudet stå restriktioner, som på ett eller annat sätt begränsa
tillgången till spritvaror — i vårt land i form av individuell kontroll.
Förbudsvännerna anse a priori givet, att restriktionssystemet
måste vara sämre än förbudet, ty — så resonnera de — det förra
systemet lämnar spritdryckerna kvar, medan det senare avlägsnar
dem. Ja, vore det så, då vore saken klar. Men vad säger
erfarenheten härom? Avlägsnar förbudet spritdryckerna, upphäver det
superiet? Som bekant, är detta ingalunda händelsen. Några siffror
från de nordiska ländernas huvudstäder visa detta på ett belysande,
för att icke säga drastiskt sätt.
I Finland råder, som bekant, totalförbud, i Norge ett partiellt
förbud, i det att spritdrycker med över 14 proc. alkoholhalt äro
förbjudna. I Danmark har man valt utvägen att genom skatt kraftigt
fördyra spriten samt att begränsa den totalmängd brännvin, som får
årligen tillverkas. Siffrorna nedan gälla antalet fylleriförseelser
på 10,000 innevånare under år 1921. De äro beräknade efter den
svenska Socialstyrelsens ’ ’Meddelanden’’ för nämnda år.
I Stockholm 163
„ Kristiania 532, d. v. s. 3,26 gånger så många som i Stockholm.
„ Helsingfors 712, „ 4,37 „ „ „ „ „
„ Köpenhamn 61, „ 0,37 „ „ „ „ „ „
Även om man invänder, att stora städer ej äro representativa för
landet i det hela, så visa dock siffrorna för visso, att förbudet ej
avlägsnar varken spriten eller missbruket därav.
I själva verket kunde man ju tycka, att det danska systemet vore
det avgjort bästa. Slutsatsen vore måhända förhastad. Detta
danska system passar säkerligen mycket bra för Danmark; men det är
ej säkert, att det skulle ge lika gott resultat hos oss. Det finnes
drag i de båda folkens lynnen, som göra det sannolikt, att effekten
skulle bli olika i de båda länderna. Dansken är i genomsnitt mer
sparsam än svensken och nöjer sig ofta med "te med kager", då
svensken skall ha starkvaror, även om de äro dyra.
Medan vi äro inne på verkan av restriktioner, må ännu några
siffror anföras. De äro hämtade från England, där ej förbud, men
stränga restriktioner infördes under världskriget. Enligt en märklig
rapport av lord D ’Abernon (i Central Control Board, Liquor Trafic
1921*) ha dessa restriktioner medfört kraftiga verkningar.
*) Uppgifterna äro hämtade från Journal of American Medic. Association
vol. 72, 1919, s. 210,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
