Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Santesson, C. G.: Varför rösta vi mot förbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR RÖSTA VI MOT FÖRBUDET?
267
samvetslöst att icke främst taga hänsyn till erfarenhet och lugn
överläggning. Det är icke så lättvindigt att göra detta, det är
svårare att genomföra i masspropagandan, ty det kräver studium och
eftertanke och samvetsgrannhet. Men det är vår plikt att, så långt
det är oss möjligt, försöka se och behandla saken så.
Var ha vi då att hämta erfarenhet ? — Om vi finge i fred studera
saken, skulle vi verkligen ha ett utmärkt tillfälle därtill. Vi ha
nämligen en hel provkarta på olika metoder i bruk: Förbudet i Finland och i
U. S. A., det partiella förbudet i Norge, den individuella kontrollen
här i Sverige, den fria sprithandeln med hög skatt i Danmark. —
Men i stället för att lämna oss tid till att lära av dessa olika
"experiment", vilja förbudsvännerna hänsynslöst jaga oss fram till att
rösta och fatta beslut. Orsaken är nog den, att konjunkturerna nu
synas dem gynnsamma. På oss andra gör detta intryck av, att de
frukta erfarenhetens vittnesbörd.
Erfarenheterna från andra länder har jag redan något berört.
Trots alla försök att förneka eller försvaga de sorgliga berättelserna
från Finland ha vi därifrån ojävaktiga vittnesbörd om, att förbudet
i stor utsträckning ej motsvarat förväntningarna. Den i Sverige
väl kände framstående vetenskapsmannen och nykterhetskämpen,
professor Rol)ert Tigerstedt i Helsingfors, har bestämt uttalat sig i
denna riktning. Finlands läkare och domare begära revision av
förbudslagen. Medan det antagligen finnes folklager och områden i
det inre av landet, där förbudslagen haft en god effekt, har den på
andra håll, framför allt i kusttrakterna, utövat en synnerligen
skadlig verkan, i det att befolkningen till stor del övergivit fiske,
jordbruk och annan hederlig hantering för att i stället ägna sig åt
den synnerligen inbringande spritsmugglingen med den påföljd, att
rikedom samlas, men såsom vanligt lika fort försvinner igen, då både
män, kvinnor och ungdom supa förskräckligt och föra ett överdådigt
leverne. Även inom borgerliga kretsar är respekten för förbudslagen
mycket ringa; den kringgås i stor skala — både i smyg och ej sällan
bra öppet.
I Norge äro lätta viner och svagare alkoholhaltiga drycker tillåtna,
medan lagen förbjuder starkare sådana. Ehuru sålunda där intet
"verkligt förbud" råder — våra förbudsvänner tala ej sällan nästan
med förakt om det norska s. k. förbudet — möter man det oaktat
även i nämnda land i svåra former samma olägenheter som i
Finland — smuggling, hembränning, lagtrots och utbrett missnöje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
