Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Santesson, C. G.: Varför rösta vi mot förbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR RÖSTA VI MOT FÖRBUDET?
269
Av dessa antydningar torde framgå, att exemplet från U. S. A. för
oss har vida mindre betydelse än det från våra grannländer, där
förbud införts.
Även från vårt eget land ha vi haft tillfälle att samla värdefulla
erfarenheter. Under 1700-talet beslöt man flera gånger införa
spritförbud, men detta upphävdes åter efter få år. I Lappland
existerade länge ett sådant — på papperet, men måste till sist såsom
misslyckat avhysas. Husbehovsbränningens upphävande (1855) var
visserligen ur nykterhetssynpunkt en mycket god sak, då den starkt
minskade spritvarornas förekomst i hemmen, särskilt på landet, och
inskränkte supandet väsentligen till högtider, stads- och
marknadsresor o. d. Men rusdryckerna försvunno ju icke ur landet; de
började i stället att komma från fabriker, undanträngande de
hembrända varorna. Det tillfälliga förbudet under storstrejken var
väl anbragt och mycket verksamt, men skulle helt säkert ha
framkallat en helt annan reaktion — ett synnerligen häftigt motstånd —
om man ej vetat, att det snart skulle upphöra.
Att detta omdöme om förbudet under storstrejken är riktigt,
därom vittna företeelser från senare tid, nämligen verkan av de
stränga, förbudsliknande restriktionerna under kristiden (1918).
Förhållandena avspegla sig i fylleriförseelsernas antal. Enligt
Socialstyrelsens "Meddelanden" förekommo sådana
i hela Sverige i Stockholm
under l:a under hela
kvartalet. året.
1917 ............ 4,630 3,705
1918 ............ 4,714 6,264
1919 ............ 8,798 11,115
1920 ............ 11,448 10,120
1921 ............ 7,529 6,848
1922 ............ 5,285 ––
Vi se här, huru efter — och otvivelaktigt såsom följd av — de
stränga restriktionerna följer en högst betydande försämring av
nykterhetstillståndet. Huvudstaden reagerar snabbare än landet i dess
helhet, i det att den redan 1918 visar en betydlig stegring, medan
en sådan för hela landet inträder först 1919 och under det följande
året når en ännu högre siffra. Sedan följer ett snabbt sjunkande.
Som bekant var orsaken till denna bedrövliga historia hembränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
