Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Graf, Gg. Engelbert: Världspolitikens huvudlinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Gg. ENGELBERT GRAF
liga krigförande europeiska stater till nära 650 milliarder guldmark,
för samtliga krigförande utomeuropeiska stater till endast 107
milliarder. Europa har förblött. Detta framgår också, om vi
särskilt jämföra de europeiska fastlandsstaternas krigskostnader
med det brittiska världsrikets (Storbritanniens och dess koloniers),
Förenta Staterna och Japans. Vi komma då, om vi bortse från de
ömsesidiga skuldförbindelserna, till följande belopp:
Europas fastland....... 509,646 millioner guldmark
Brittiska världsriket ___ 194,090 „ „
Förenta Staterna ....... 128,321 „ „
Japan ................. 160 „ „
Därmed är givetvis ej sagt, att de europeiska makterna för
framtiden vore i världspolitiskt hänseende dömda till passivitet. Deras
fond av ekonomiska, sociala och militära resurser, deras erfarenhet
och prestige har ej på långt när uttömts. Men det världspolitiska
monopolet, t. o. m. utsikten till ett monopol, måste Europa om ej
för alltid, så dock för en lång framtid avstå från. Det geopolitiska
maktutflöde, som ännu utgår från en del kontinentaleuropeiska
stater, är blott av ringa betydelse för världspolitiken; däremot ha
de vida flesta av dem blivit mer eller mindre uppenbart tillgängliga
för utomkontinentala inflytelser. Indelningen av makterna, sådan
den tedde sig vid fredsförhandlingarna, nämligen i segrande och
besegrade, motsvarar alldeles icke verkligheten; törhända är det en
symbol och mer än det, då den diplomatiska etiketten lät Polen,
Tjecko-Slovakiet, Frankrike, Nicaragua, Liberia och Siam marschera
upp på den ena sidan av bordet.
Det är alltså också klart, att fredstraktaterna från Versailles,
Trianon, Sèvres m. fi. med alla sina omöjligheter och
våldshandlingar måste vara en produkt av förlägenhet, oförmögna att skänka
en lösning åt de världspolitiska problemen, emedan de voro ensidigt
grundade på en tillfällig situation, på en övergående, huvudsakligen
strategisk konstellation, som dock alldeles icke motsvarade de
verkliga maktförhållandena. Ett av grundfelen hos dessa fredstraktater
ligger däri, att de bero på politiska tendenser och anspråk, som till
en del härstamma från tiden före kriget, till en del framtvungits
av världskrigets skiften och tillfälligheter. De motsvarade därför
ej verkligheten ens under tiden mellan vapenstilleståndet och
traktaternas ratificering, och inför mängden av nya, delvis oanade och
delvis avsiktligt invecklade spörsmål stod den brokiga skaran av
"segrare" hjälplös. I stället för en lösning blev det blott ett ömkligt
och i sanning beklagligt provisorium, som kanske blott skall medgiva
tid nog för förberedande av nya krig, varmed man hoppas kunna
lösa de nuvarande världspolitiska problemens gordiska knut.
Det vore naturligtvis förfelat att vilja för en bestämd tidpunkt
profetera om ett krig mellan vissa folk. Men det är både möjligt
och t. o. m. nödvändigt att uppmärksam göra på möjligheter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
