Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Graf, Gg. Engelbert: Världspolitikens huvudlinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSPOLITIKENS HUVUDLINJER
281
imperialistisk expansion härflyter ur två skilda källor: ett raskt
tilltagande befolkningsöverskott och ett överflöd på kapital, som
söker möjligheter till placering. Den japanska folktätheten
motsvarar ungefär den tyska; om befolkningen visserligen har vida
mindre behov, bör det å andra sidan tagas i betraktande, att blott
17 % av landet är odlingsbar mark. Även i fall av långtgående
inre kolonisation är Japan tvunget att för en del av sin befolkning
söka nya kolonisationsmöjligheter utom landets gränser.
Finanskapitalet är övermättat; en bred guldström flöt under kriget in i de
japanska bankerna; men så delade ju också en del rederier ut ända
till 2,000 % ! Överflödet på kapital tvingar nu de japanska bankerna
att sänka räntefoten och delvis t. o. m. att vägra mottaga nya
insättningar. I anseende till den höga valutan måste finanskapitalet
vara försiktigt i fråga om kapitalistiska anläggningar i det egna
landet; det blickar därför ut efter länder, som ännu ej dragits med
i den kapitalistiska utvecklingen. Men befolkningsöverskottet och
kapitalöverflödet från Japan kunna ej slå in på samma väg, och allt
efter som det ena eller andra problemet är brännande, skall de
ledande japanska statsmännens politik taga den ena eller den andra
riktningen. Den japanska expansionspolitikens pendlande mellan
"flottskolan" och "lanthärsskolan" är, när allt kommer omkring,
mer att föra tillbaka till realpolitiska än till strategiska divergenser.
Kina och Amerika äro stängda för japansk invandring, Kina genom
sin överbefolkning, Amerika emedan den imperialistiska
neo-monroe-doktrinen står hindrande i vägen; däremot erbjuda sig på vartdera
hållet trots all rivalitet arbetsmöjligheter i mängd för det japanska
finanskapitalet. I Mexiko är Japan starkt intresserat i
petroleumindustrien, i Sydamerika i gruvindustrien. I Kina fanns det i
slutet av år 1920 nära 5,000 japanska firmor med en personal av
inemot 200,000 man, medan antalet amerikanska firmor var 400
och engelska 600. Japan är vidare starkt engagerat — till nära
39 % — i den javanesiska sockertillverkningen; i Siam kommer dess
handel redan nu omedelbart efter den engelska; i Bortre Indien
finnes japanskt kapital i järngruvor, i Indonesien i petroleumkällor.
Huru starkt de ekonomiska förhållandena i fjärran Östern ändrat
sig, framgår av siffrorna rörande den japanska handeln. Sålunda
utgjorde, uttryckt i millioner yen:
export import
handeln med 1920 1913 1920 1913
Förenta Staterna ...... 3,565,o 184,5 873,2 122,4
Kina ................ 410,3 154,7 218,1 61,2
Brittiska Indien ....... 192,3 29,9 394,9 173,2
Holländska Indien ..... 107,2 5,i 126,5 4,3
England ............. 97,8 32,9 232,2 122,7
Australien ............ 58,i 8,6 62,5 14,9
Egypten ............. 30,c l,c 13,3 7,i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
