- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
294

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Mayer, Gustav: Marx och Lassalle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

GUSTAV MAYER

på bättre tider, den revolutionära och proletära socialistiska
utvecklingen i hela världen. Hans blick nådde långt, hans vilja omspände
stora områden och fjärran tider. Med återhållen andedräkt och
knappast tyglad glöd betraktade Lassalle å sin sida, om också icke
helt uteslutande, tingens gång i Tyskland. Sedan regeringsskiftet i
Preussen här öppnat vägen för nya former, lät sig hans trängtan
efter handling knappast tyglas. Emedan han mindre dogmatiskt
svor på bestämda teorier och då han tillmätte de ideella faktorerna
en starkare betydelse, kunde han lättare än Marx förbehållslöst och
med anlitande av till och med den yttersta kraften, gå upp i en viss
situation. Talare och agitator som han var, hade han icke tålamod
att vänta till dess kapitalismens och industrialismens vidare
utveckling av sig själv ställde en stor politisk arbetarerörelse på benen. Sin
egen glödande vilja tilldelade han den fantastiska missionen, att
vara det elektriska kraftverk, som skulle sätta i gång den ännu icke
lösgjorda trängtan till gärning och aktion hos det tyska proletariatet.
Det var ett oförväget företag, ty hur outvecklade voro icke, såväl i
politiskt som i ekonomiskt avseende, de tyska förhållandena, då
Lassalle 1863 för första gången utvecklade den röda fanan! Blott
ett enda år stod Lassalle med sin person i spetsen för den rörelse,
som hans heta andedräkt kallade till liv, och endast obetydlig var
den hop klassmedvetna proletärer, som den till en alltför tidig död
bestämde kunde samla omkring sig. Men blev ändå icke denna
skara förtruppen för den millionhär, detta mäktigt växande parti,
som snart under Bebels och Liebknechts ledning ställde sig under
Internationalens banér och som segerrikt kämpade för folkets
rättigheter, först mot Bismarck och sedan mot Wilhelm II?

När Lassalle började sin agitation, hade han förgäves bemödat sig
att få Marx’ medverkan. Så länge den store folktribunen levde,
förhöll sig Marx skenbart neutral; först mot de senare ledarna för
Allmänna tyska arbetarföreningen kastade han stridshandsken.
Därvid avslöjades för världen den djupaste motsättningen, som från
början existerat mellan honom och Marx. För Marx var staten
endast skenbart en över samhället stående makt. Faktiskt var staten
ingenting annat än ett instrument, vilket den ekonomiskt härskande
klassen använde för att trycka ner proletariatet. I motsats till Marx
hade Lassalle övertagit Hegels statskult. Han var statssocialist, och
han tilltrodde till och med sina dagars halvfeodala preussiska stat,
så mycket han än hatade densamma, att under vissa omständigheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free