Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Händelser och spörsmål - Statens arbetslöshetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
resp. 6 och 7 kronor. Till dessa löneförmåner kommo förmånen av mat pä
s. k. "fasta förläggningar’’ till lägre pris än självkostnadspriset.
Sänkningen av lönerna den 1 aug 1921 ledde till en rad av arbetsnedläggelser
omfattande tillsammans omkring 10 proc. av vid denna tidpunkt i
nödhjälpsarbete sysselsatta, vilka emellertid så småningom avvecklades.
I anledning av riksdagens förut återgivna uttalande om att grovarbetarelönen
skulle läggas till grund för nödhjälpslönerna har kommunerna våren 1922 sökt
att utröna storleken av dessa på varje ort. Uppgifter härom ha sålunda
infordrats från samtliga arbetslöshetskommittéer, platsledare vid pågående
nödhjälpsarbeten, samt de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna. Ett synnerligen
rikhaltigt men även ojämt och skiftande material ställdes härigenom till
kommissionens disposition. Då med undantag för städerna överallt uppgåvos löner för
jordbruksarbetare i egen kost, som voro synnerligen låga, varierande mellan
2: 50 och 6 kronor per dag, kommo dessa löner att framför alla andra påverka
fastställelsen av den för varje plats gällande grovarbetarelönen. Någon
enighet kunde icke uppnås inom kommissionen beträffande de fastställda
lönebeloppen, då arbetarerepresentanterna hävdade att alltför liten hänsyn tagits till
det föreliggande primärmatarialet. Emellertid framgick ur denna lönesättning
en skala utvisande lägst 3 kronor och högst 8 kronor om dagen såsom
grovarbetarelöner på den öppna arbetsmarknaden.
Beträffande den reduktion som nu skulle verkställas för att få fram
nödhjälpsförtjänsten (ackord) på varje plats, så fastställde kommissionens
majoritet här en interpolerande reduktionstabell innebärande att den lägsta lönen
skulle minskas med 15 och den högsta med 25 proc. Vid arbete på timlön
skulle timlönen utgå med 77 proc. av den beräknade lönen vid ackord. Vidare
ställdes samtliga kontanta understöd i en bestämd relation till den för varje
ort fastställda grovarbetarelönen, så att detsamma maximerades till % av
sistnämnda lön.
Härigenom hade åstadkommits ett sammanhängande system, där nyckeln till
det hela låg för varje plats i den fastställda grovarbetarelönen. Om den starka
reduktionen för att få fram de speciella nödhjälpslönerna kunde ej heller
enighet vinnas inom arbetslöshetskommissionen, i det att minoriteten krävde för de
högsta löneorterna 10 proc. och på de lägsta skulle nödhjälpslönerna kunna
sammanfalla med lönerna på den öppna arbetsmarknaden.
Genom det fastställda systemet hade åstadkommits följande löne- och
understödsskala som trädde i kraft den 1 maj 1922: (Se nästa sida.)
Härjämte skulle det förut praktiserade systemet med familjetillägg helt
bortfalla. Däremot infördes ett annat tillägg för familjeförsörjare, som
placerades i arbete på annan ort med lägre löner än i sin bostadsort, och skulle
dessa ’ ’ortstillägg’’ utgå med skillnaden mellan platsens och hemortens lön,
varigenom denna sistnämnda garanterades. Om en arbetare (familjeförsörjare)
från Stockholm, där nödhjälpslönen beräknades till 6 kronor per dag sändes
till arbete på en plats där lönen fastställts till 3:20 kronor, skulle ett
ortstillägg utgå till vederbörandes familj med kronor 2: 80 per dag.
Kommissionen ställde sig vidare på den ståndpunkten, att på de platser
där lönen eventuellt satts för låg, finge detta angivas samt med sakuppgifter
styrkas, varefter ny prövning skulle verkställas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
