- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
321

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Bergman, C. G.: Försvarsreform och demokrati

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSVARSREFORM OCH DEMOKRATI

321

ekonomisk betydelse, allmänbildningen måste upprätthållas, man
finge ej skapa två skilda bildningskategorier bland officerarne.

Det andra anfallet inleddes av hr Sv. Palme genom en motion vid
1909 års riksdag; yrkandet gick ut på huruvida ej ökade möjligheter
för officersbefordran kunde beredas för underofficerare.
Motionären hade väsentligen tagit frågan från underofficerarnas
synvinkel, deras berättigade missnöje med en mellanställning och den
oöverstigliga muren mot officerskåren. Fortbildningsskolor för
underofficerare skulle förskaffa den högre bildning, som förhindrade
uppkomsten av en underklass av befordrade underofficerare. —
Andra kammarens vederbörande utskott lyfte upp frågan på ett
vidare plan och gav den en utredning, som kan kallas grundläggande.
Man satte in spörsmålet i dess vidare sammanhang, med
omläggningen av vår folkbildning och utjämnandet av klasskillnaden, och
angav linjerna för dess lösning.

Men första kammaren vakade. Man ställde sig på sin
karakteristiska ståndpunkt, "bra som det är", och någon officersbrist förelåge
icke. Med en omfattande befordran av underofficerare skulle
tillloppet av officersvolontärer minskas, urvalet för krigskolan bleve
ringa och duglighetsnivån sänkt. Ömheten sträckte sig även till
underofficerskåren, som skulle minska i duglighet därigenom, att de
bästa elementen befordrades och missnöje utbredde sig bland de
obefordrade. Så drog man också på sina håll konsekvensen att få
frågan ur världen genom att avskaffa hela
underofficersinstitutionen. Emellertid satte i rattan tid Kungl. Maj :t till en kommitté
för sakens utredning — och begravning i stillhet.

I hr Hammarskjölds stora proposition 1914 beröres problemet
endast flyktigt och under hänvisning till officersopinionen, som
befinnes stämma väl in med uppfattningen ovan i första kammaren.
Att ändra på grunderna för officerskårens rekrytering vore också
särskilt under en övergångstid "betänkligt". Och så dränktes även
denna fråga i krigsbullret.

Det sega motståndet låter redan sluta till sakens betydelse, som
också knappast i huvudsak ligger på det rent militära fackområdet.
De tekniska svårigheterna äro, som vi skola se, ingalunda
oövervin-nerliga, där blott den goda viljan finnes, och det är till och med
sannolikt, att krigsmakten med officerskårens demokratisering skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free