- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
328

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Bergman, C. G.: Försvarsreform och demokrati

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

C. G. BERGMAN

alldeles icke sällan i sin intellektuella utrustning väl kan mäta
sig med genomsnittet av officerarne. Inom flottan inställer sig
speciellt jämförelse med möjligheterna i kofferditjänst. Med ett
par års studier förvärvar en styrman kompetens att föra den största
ångare, men inom sitt gamla vapen finge han stå och stampa. Först
sedan han lämnat det och tagit sin sjökaptensexamen, kan han
avancera till officer i reserven. "Ett sådant system är ett rent
spektakel" för att tala med hr Fabian Månsson i hans motion. Men
ett ännu större var det emellertid, då officerarne i det längsta
spjärnade emot att sålunda upptaga f. d. underofficerare ens såsom
reserv-kamrater.

Men i regel är en underofficer för gammal att sätta sig på
skolbänken och läsa sig fram till studentexamen, och så uppstår tanken
på en genväg till officersbefordran i en särskild befälskurs i stället
för den vanliga krigsskolan. Vissa procent av
officersbeställningarne skulle reserveras för dessa f. d. underofficerare, vilkas
avancemang man väl i allmänhet, i varje fall inom flottan, tänkt sig
begränsat till kaptensgraden. — Den invändningen ligger emellertid
nära, att man på detta sätt finge två slag av officerare, av vilka
det ena i regel saknade erforderlig bildning för att genomgå
högre militära skolor; därigenom bleve även urvalet för dessa
högskolor alltför knappt. Vill man undvika en dylik dualism, kan
likheten naturligtvis åstadkommas så, att man över lag nöjer sig med
samma kompetens som hos de sålunda befordrade underofficerarne,
men också på det sätt, att man i huvudsak håller uppe den
nuvarande officerskompetensen, men jämnar vägen för mannen ur ledet
att förvärva densamma.

Hittills har man i allmänhet sett problemet från underofficerens
ståndpunkt. Men till en början torde den nuvarande uppsättningen
av kåren knappast kunna komma ifråga till sådan befordran redan
på grund av för hög ålder. Därtill kommer, att den väntade
försvarsreformen, såvitt en utomstående kan döma, näppeligen har
användning för nuvarande antal officerare, vadan man torde få räkna
med en mycket stark reducering av befälsbehovet inom de lägre
graderna. För de nuvarande underofficerarne skulle det därför
vara av vida större betydelse, att vägen öppnades inom
intendenturen och likställda befattningar, där högre ålder icke lägger hinder
i vägen. Särskilt den nya danska härordningen har bland
underofficerarne tillvunnit sig popularitet genom att vederbörligen upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free