Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Bergman, C. G.: Försvarsreform och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSREFORM OCH DEMOKRATI
329
skatta den stora praktiska dugligheten i förvaltningstjänst hos
äldre underofficerare. Erforderligt tillskott på den teoretiska sidan
förvärvas utan svårighet i särskilda kurser, och man undviker så
kallad överkvalificerad arbetskraft. Så sker rättvisa åt vår
nuvarande tillbakasatta underofficerskår; med en framtida motsvarande
kår torde man väl icke behöva räkna. Frågan om dessa kårers
ställning till officersbefordran kan och bör avkopplas från
problemet om militärens demokratisering, icke för att — såsom
officerarnes talesmän vilja — lägga en öde mark mellan manskap och
officerare, men tvärt om för att närma dessa båda kategorier till
varandra. Genom en befordran av underofficerare inom
militärförvaltningen kan man väl skapa en viss tillfredsställelse i kåren och
så kanske förbättra rekryteringen, men för en demokratisering av
försvarsväsendet har den reformen mycket ringa betydelse.
Det är utifrån menige mans ståndpunkt som problemet härefter
måste söka sin lösning och finna den utan att uppgiva erforderliga
bildningsvärden. Den ledande tanken är icke långt borta: den
ligger i den stora skolreformens princip att organiskt förbinda de
olika skolformerna i en fortgående utveckling med borttagande av
återvändsgränder. Tillämpningen på den militära utbildningen
innebär allenast tillskapandet av den felande länken mellan
underofficers- och krigsskolan. Men medan den civila skolreformen har
sitt crux i de fattiga föräldrarnes svårigheter att hålla sina barn
med existensmedel under en långvarig skoltid, ligga
förutsättningarne för den militära skolreformen ojämförligt gynnsammare. En
militärperson anses nämligen vara i tjänst, under det han genomgår
skolor av skilda grader, och åtnjuter sålunda under tiden fulla
avlöningsförmåner; han kommenderas ju också till dessa skolor, är
i tillfälle att tidvis göra direkt nytta för sig och står i varje fall
till disposition. Dessa goda traditioner finnes ju ingen anledning
att frånvika för den nya skolan, militärgymnasiet, som skall
förbinda underofficers- och krigsskolorna.
Det första steget till denna utveckling är det hr Hammarskjöld,
som har äran av, då den sista härordningen medförde inrättandet
av högre underofficersskolor. Dessa, som närmast bygga på den i
furirskolan lagda grunden, startade 1917 och synas ha slagit mycket
väl ut. De äro inrättade vapenslagsvis, och kursen, som har till
syfte att meddela både allmänbildning och speciell militär bildning,
är ettårig. Vid till exempel infanteriets underofficersskola finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
