Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
337
till mera omfattande undervisning i de naturvetenskapliga
ämnena beredes.
Med nu antydda linjedelningsförslag har kommissionen velat
uppnå en ökad specialisering. Såmedelst öppnas möjlighet för
lärjungarna att starkare koncentrera studierna till ett större ämnesområde
med i huvudsak organiskt sammanhörande obligatoriska ämnen
under skäligt beaktande av gymnasiets uppgift att meddela en högre
allmänbildning. Då det gällt att uppbygga de olika linjerna och
bestämma ämnesfördelningen å desamma, har det emellertid varit
nödvändigt att uppmärksamma, att de skilda linjerna erbjuda
lämplig förutbildning för olika grupper av levnadsbanor och alltså
bliva tillräckligt ’ ’bärkraftiga’’. Latinlinjen, å vilken de
humanistiska ämnena intaga ett starkt framskjutet rum, beräknas besökt
av i runt tal 25 procent och reallinjen, med dominerande ställning
anvisad åt den matematisk-naturvetenskapliga ämnesgruppen, av
omkring hälften av lärjungarna. Återstoden erhåller för
närvarande icke en för den framtida verksamheten fullt lämplig
förutbildning å någon av de nu befintliga linjerna. Till dessas tjänst
skulle den nyspråkliga linjen inrättas. Denna linje har erhållit
realskolas mer allmänbildande karaktär med blandat modernspråklig
och matematisk-naturvetenskaplig ämnesgruppering.
Vid uppbyggandet av de olika linjerna har kommissionen såsom
nämnts sökt begränsa studierna till ett mindre antal ämnen med
huvudvikten lagd på de för varje linje karakteristiska. Sålunda
finner man under de båda första gymnasieåren å de skilda linjerna
8—10, under det sista året genomgående 7 ämnen upptagna på
timplanen. Genom den successiva avslutning av de olika ämnenas
studium, som sålunda förutsatts, har man berett utväg för ett
grundligare och fördjupat kunskapsinhämtande i de egentliga
huvudämnena. I det följande skall, i samband med en allmän redogörelse
för de av kommissionen förordade pedagogiska principer, som vid
skolarbetet böra vara vägledande, närmare antydas, hur man i övrigt
tänkt sig, att detta ur synpunkten av ungdomens fostran till grundt
ligt arbete betydelsefulla syfte skall kunna ytterligare främjas.
Innan jag övergår att något utförligare dryfta de förhållanden,
som sammanhänga med inträdet å och avgången från de skilda
skolstadierna, torde det vara lämpligt att med några ord beröra en
av kommissionen förordad särskild skoityp, lyceet, vars undervisning
från början skulle direkt inriktas på gymnasiets bildningsmål, med
undvikande sålunda av realexamen. I viss mening gäller, att lyceets
organisation anknyter till det äldre svenska läroverket, ehuru med
den viktiga förändringen, att det liksom de övriga, av kommissionen
föreslagna läroanstalterna bygger på avslutad folkskola. Det skall
omfatta 7 klasser.
Utgångspunkten för förslaget i denna del är, att ett
undvikande av den tudelning av studievägen från folkskolan till student-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
