Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
WILHELM BJÖRCK
examen, som är utmärkande för såväl den nuvarande som den
planlagda skolorganisationen, möjliggör anordnandet av en lärogång,
som ur vissa synpunkter är att föredraga. Framförallt skulle vissa
ämnen, som i det ordinarie läroverket endast kunna förekomma på
det högre eller högsta stadiet, kunna inträda tidigare och erhålla
en gynnsammare ställning. Särskilt gäller detta de klassiska
språken men också språkundervisningen i allmänhet. Demokratiens
strid för medborgerlighet i undervisningen kunde under de
förhållanden, som tidigare vid läroverken voro rådande, icke undgå att bli
en kamp mot latinherraväldet. Reformsträvandena från 1870
kröntes först år 1904 med framgång, och latinet fick då vika från
neder-skolan för att möjliggöra ett skäligt beaktande av den medborgerliga
allmänbildningens krav. Uppenbart är emellertid, att frågan om
tillgodoseendet av studiet av den för all senare utveckling
grundläggande klassiska kulturen icke i och för sig kunnat få karaktären av
en politisk stridsfråga. Säkerligen skall det bland den antika
kulturens vänner ur skilda läger vinna anslutning, att kommissionen
sett sig i stånd att väsentligt stärka detta inslag i
skolundervisningen. Lyceets timplan upptager å latinlinjen ett femårigt
latinstudium mot ett fyraårigt å det ordinarie läroverket och ett
tre-årligt studium av grekiska mot ett tvåårigt. Tillika möjliggöres
utsträckt undervisning i franska, delvis också i tyska, mot ett något
begränsat studium av engelska. Med förslaget om upprättande av
lyceer och lyceilinjer har kommissionen velat ytterligare främja
det allmänt betydelsefulla syftet att uppnå den rörlighet och
mångsidighet i organisationen, som är en av de grundläggande
förutsättningarna för att undervisningsväsendet skall förmå fylla sin
stora uppgift.
Vid bedömandet av den föreslagna organisationen måste sättet
för anordnandet av inträdesprövningarna och avgångsexamina
tillerkännas stor vikt. Det har redan i det föregående framhållits,
att ett av huvudsyftena med skolreformen är att underlätta för
en var att uppnå den ställning i samhället, som den individuella
utrustningen medgiver, eller sett ur samhällets synpunkt att
tillvarataga begåvningarna för fyllande av de mera krävande
uppgifterna, oberoende av det samhällsskikt, varifrån de utgå. Skall
detta mål kunna nås, är det emellertid uppenbart, att det måste
tillses att begåvningarna bli i tillfälle att förvärva nödig
skolutbildning. Medan det nu mycket ensidigt är de privatekonomiska
faktorerna, som reglera tillströmningen till de högre skolorna, avser
kommissionen att låta den individuella dugligheten komma fullt till
sin rätt. I detta avseende föreslås inträdesprövning till samtliga
läroanstalter. Saken är ingalunda någon nyhet. För närvarande
gäller, att både de allmänna läroverken och mellanskolorna mottaga
sina lärjungar efter en dylik prövning, vilken, såsom i Stockholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
