Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
341
IV.
Vid bedömandet av skolreformens betydelse och räckvidd, får man
emellertid icke ensidigt rikta blicken mot dess rent organisatoriska
sida. Av utomordentlig vikt äro givetvis de former, under vilka det
inre skolarbetet, studierna, där bedrivas. Denna synpunkt har
Skolkommissionen varit mycket angelägen att både betona och tillämpa,
och spörsmålet har ägnats två eller om man så vill tre allmänna
kapitel.
I första hand torde i detta sammanhang böra erinras om den
vidgade tillämpning samskoleprincipen skulle erhålla enligt
kommissionens förslag. Förverkligandet av grundsatsen: lika
bildningsmöjligheter för gossar och flickor nödvändiggör av ekonomiska skäl i
stor utsträckning samundervisning å gymnasiet. Men en dylik
ordning kräver såsom förutsättning samskola även på realskolestadiet.
I detta avseende framstår principens tillämpning som en ekonomisk
nödvändighet i vårt land lika väl som i våra grannländer.
Kommissionen har under dessa omständigheter inskränkt sig till att
noggrant undersöka samundervisningens lämplighet ur olika
synpunkter. Härvid gäller främst, att all erfarenhet från vårt eget
land vitsordar samskolans överlägsenhet över särskolan ur
uppfost-ringssynpunkt. Då det gäller undervisningen torde de båda
organisationsformerna åtminstone kunna jämställas. I hygieniskt
avseende hava från det stora flertalet skolor inga betänkligheter gjorts
gällande. Och vad beträffar de mindre gynnsamma erfarenheter,
som på en del håll framkommit, torde gälla, att det sätt, varpå de
statliga eller kommunala samskolorna nu i vårt land äro
organiserade, icke alltid är det ur flickornas synpunkt bästa. Ett ökat
hänsynstagande till den kvinnliga ungdomens psykologiska och
fysiologiska behov bör emellertid kunna undanröja betänkligheterna
ifråga. Kommissionen har vid samskolans organiserande sökt i
görligaste mån tillgodose rimliga önskemål i detta avseende. Och då
vidare gäller, att särskolor beräknats skola komma till stånd å de
platser, där lärjungeantalet kräver upprättande av mer än ett
läroverk, torde man knappast behöva befara något allmännare motstånd
mot förslaget i denna del. Ett eventuellt sådant motstånd gör klokt
uti att beakta den uppfattning riksdagen i alla tider hyst i den
föreliggande frågan. Medan ännu pedagogerna rasade mot varandra i
samskolefrågan, erbjöd det inom riksdagen inga svårigheter att
vinna gehör för yrkanden i samskolevänlig riktning. Och bland
samskoleprincipens parlamentariska vapendragare möter man redan
under 1880-talet män sådana som 8. A. Hedin, G. F. Östberg och
F. T. Borg. Från riksdagens sida torde vid det nu förestående
ståndpunktstagande med mycket fog kunna göras gällande, att då för
närvarande i närmare ett hundratal högre statliga, kommunala och
statsunderstödda läroanstalter, över 15,000 lärjungar utan olägenhet åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
