Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Hällegårdh, Viktor J:son: Driftsrådstankens kärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
VIKTOR JtSON HÄLLEGÅRDH
Sinn der Arbeit", inse, att "en var i produktionen deltagande har
ett andligt sammanhang med arbetsprocessen i dess helhet". Han
måste kunna "överblicka denna totala process själv, måste uppfatta
sitt eget arbete som en integrerande del i den och känna sitt
medansvar för det slutliga och totala resultatet".
Driftsråden skola vara bärare av denna nya anda. Genom dem
skall arbetstagaren bli den medansvarige bäraren av produktionen,
medan initiativet väl alltjämt närmast kommer att ligga hos
företagets kvalificerade ledning. Genom driftsråden skola de
produktiva krafterna inom produktionens olika grenar sammanfattas.
Produktionsproblemet blir en hela samhällets angelägenhet, och
produktionspolitiken ledes efter ekonomiska grundsatser, frigjord från
störande inflytelser.
Riksekonomirådet var den tilltänkta representationsform, vari
produktionens intressen inom politiken skulle hävdas. De ekonomiska
ärendena och framför allt produktionsspörsmålen kräva sin speciella
sakkunskap — det är gudbevars på mer än ett håll, som man kommit
underfund med det ohållbara i att parlamentet med sin allmänna
politiska klokhet avgör speciellt ekonomiska frågor.
Riksekonomi-rådet skulle — i den skissering, som Rudolf Wisseli gav av dess
uppgifter i sitt stora program av 1919 — vara jämställt med det
allmänna politiska parlamentet, och det skulle egentligen endast röra
sig om en uppdelning av uppgifterna så, att riksekonomirådet
behandlade ärenden, som rörde produktionen och därmed
sammanhängande ekonomiska eller andra problem, under det att det politiska
parlamentet behandlade allmänt politiska, statsfinansiella och
kulturella ärenden och därmed närmast sammanhängande frågor. Den
exekutiva makten skulle vara lika ansvarig inför båda.
Riksekonomi-rådets speciella produktionsekonomiska kvalifikationer skulle den få
genom att icke i likhet med parlamentet väljas på allmän rösträtt
av hela folket. Det skulle i stället väljas så, att den blev en verklig
representation endast för de produktiva delarna av det och efter
normer, som tillgodosåge samtidigt de demokratiska och de på denna
kammare ställda kvalifikativa kraven.
I och med att i Tyskland denna idé förvanskades, så att det
riksekonomiska rådet blev något helt annat än det avsedda, i själva
verket blott blev en rätt oordnad församling av intressenter från
industri, handel, fackföreningar m. fi., med uppgift att vara endast
ett utredande och förslagsställande "ämbetsverk", avfördes
drifts-rådsutvecklingen definitivt från sitt rätta spår. I sin nuvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
