Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Händelser och spörsmål - Landsorganisationens kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖKSMAL
375
ett förslag, principiellt baserat på industriförbundssystemet, men innehållande
vissa modifikationer beträffande 1912 års organisationsplan. Mot detta förslag
uppställdes en av Metallindustriarbetareförbundets styrelse till kongressen
inlämnad motion, vari industriförbundsprincipen kraftigt underströks och krav
framställdes, att kongressen skulle besluta, att omorganisationen skulle
verkställas senast den 1 januari 1924. Avgörandet kom att stå mellan denna motion,
sedan den ändringen i densamma vidtagits, att tidsfristen skulle utsträckas till
den 31 december 1925, och det av landsorganisationens ledning utarbetade
för-slaget. Det senare föll i voteringen. Kongressen beslöt nämligen i enlighet
med Metallindustriarbetareförbundets yrkande, att omorganisationen efter de
industriella linjerna skall verkställas senast den 31 december 1925. Beslutet
fattades med 174 röster mot 119. Återstår nu att se, huruvida yrkesförbunden
skola respektera beslutet och om landsorganisationens ledning förfogar över
resurser att förmå dem att göra det. Förmodligen måste nästa
landsorganisationskongress, som skall sammanträda år 1926, ånyo taga upp denna fråga till
behandling och därvid söka finna sådana utvägar, att den i
landsorganisationen förefintliga enheten icke äventyras.
Några motioner, vari hade yrkats att kongressen skulle såsom särskilt
lämpliga stridsmedel rekommendera generalstrejk och obstruktion, avslogos. Ifråga
om generalstrejken anfördes såsom motivering för avslaget, att denna
stridsmetod under vissa förhållanden kan vara ändamålsenlig, men är dock av den
utomordentliga beskaffenhet, "att den alltid måste vara beroende av att en
situation förefinnes, som gör den ofrånkomlig’ \ Att den kan komma till
användning, visade den svenska fackföreningsrörelsen år 1909. Rörande
obstruktionen gjorde kongressen följande betydelsefulla uttalande: MI
lönerörelsearbetet är obstruktionen ett vapen av mindre betydelse och kan även bliva
arbetarne till mycken skada, om den användes så att industriernas allmänna
produktionsförmåga nedsattes, ty första förutsättningen för att
arbetareklassens ekonomiska ställning skall kunna förbättras är att tillräckligt gott
produktionsresultat erhålles genom arbetet".
De motioner, vari hade yrkats, att landsorganisationen även skulle åtaga sig
att finansiera så kallade anfallsstrider, rönte samma öde.
En från syndikalistiskt håll inspirerad motion angående införande av ett
hela näringslivet omfattande arbetsgivare- och arbetareregister, kombinerat
med lönestatistik och arbetsanvisning avslogs förnämligast med hänsyn till,
att kostnaderna skulle bli landsorganisationens ekonomiska resurser
övermäktiga.
Kommunisterna hade föreslagit, att fackföreningarne skulle förbjudas att
ansluta sig till politiskt parti. Det verkliga motivet var givetvis icke önskan
om fackföreningsrörelsens politiska neutralitet, utan att kommunisterna av
partipolitiska skäl ville försvaga det socialdemokratiska partiet. Under betonande
av nödvändigheten för arbetarna att hålla samman även politiskt och sörja
för partiets styrka, avslogos motionerna med stor majoritet. Kongressen
underströk för övrigt landsorganisationens och den svenska fackföreningsrörelsens
socialistiska karaktär medelst uttalanden i socialiseringsfrågan och i frågan
om industriell demokrati. Särskilt rekommenderades gillessocialismen såsom
lämplig att praktiseras inom till exempel byggnadsindustrin, där fackför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
