Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
425
bildning är icke mycket värd nu för tiden. För övrigt tycks det
verkligen som om man i dessa dagar, då avväpning är ett den
civiliserade världens livsbehov, kunde hitta på bättre reformer än att
skaffa militären en bekväm gymnasielinje.
Framför allt har man emellertid motiverat den nyspråkliga
linjen med flickornas intresse. Detta intresse är dock ur flickornas
egen synpunkt högst skenbart, medan den skada samhället lider, om
detta skenintresse tillfredsställes, blir högst verklig.
Kommissionen är icke blind för faran att gymnasiebildningen skall
sänkas i kvinnans påstådda intresse. Den medgiver att ’
’samundervisningen under ogynnsamma förhållanden kan medföra en risk"
för studienivåns sänkning. Men den hänvisar till den prövning som
enligt kommissionens förslag skulle föregå inträdet i gymnasiet; vid
denna prövning skulle de för studier obegåvade flickorna utskiljas.
Skall nu denna prövning verkligen fylla sitt syfte, att avstänga
de obegåvade från högre studier, särskilt vid universitetet, så måste
det bliva den vetenskapliga begåvningen som därvid prövas. Men
om en flicka vid prövningen visat vetenskaplig begåvning, vad har
hon då på en ovetenskaplig gymnasielinje att göra? Där får hon
ju en otillräcklig utbildning. Det är sant som kommissionen säger,
att flickor, även om de äro vetenskapligt begåvade, mindre ofta än
gossar röja anlag för matematik och naturvetenskap. Men det är
alldeles icke riktigt att, som kommissionen tyst förutsätter, sådana
flickor röja mindre anlag än gossar för- klassiska språk.
I själva verket antyder kommisionen själv i detta sammanhang,
att den icke vågar draga konsekvenserna av sin stränga
inträdesexamen. Den säger nämligen att flickorna röja större förkärlek än
gossarne "för minneskunskap, kanske även för detaljer" (samt för
"estetiska värden", men detta kan ju ej prövas i en examen). I
fall man nu skall inrätta en gymnasielinje särskilt ägnad för flickor,
så måste inträdesexamen till gymnasiet just gälla minnes- och
detaljkunskaper. Men detta vore det olyckligaste av allt. Detta vore just
att knäsätta, fastlåsa, förvärra det pluggsystem som allmänt
erkännes vara vår nuvarande skolorganisations kräftskada. Allra
skadligast bleve detta för flickorna själva. Ty just deras större flit och
deras större lust för minnesläsning jämte deras svagare
kroppsbyggnad gör dem särskilt utsatta för överansträngningens fara — och
det nyspråkliga gymnasiet med sitt mångläseri kommer att särskilt
frambesvärja den faran. Att flickor oftare överansträngas än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
