Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
ERIK HEDEN
gossar är ett lika naturligt som ständigt upprepat pedagogiskt rön.
Det tycks som om nutidens förkämpar för kvinnans rättigheter hölle
det för kvinnans allra största rättighet att livet igenom släpa på en
trött själ och en sjuk kropp. Också har kommissionen själv uttalat
att det bör finnas särskilda skolor för "den del av den kvinnliga
ungdomen som visserligen önskar en mer fördjupad allmänbildning
än den realskolan kan meddela, men som icke har särskild anledning
eller särskilda förutsättningar att följa gymnasiets mera teoretiskt
lagda studiebanor". Men varför då inrätta en särskild
gymnasielinje åt de flickor som icke kunna följa teoretiska studiebanor? De
flickor som icke äro vetenskapligt begåvade böra hänvisas till den
särskilda flickundervisning för vilken kommissionen väl sörjt, och
vilken bör för dem öppna tillträdet till alla levnadsbanor, vilka ej
kräva vetenskaplig underbyggnad.
Nej det är icke för kvinnornas skull som opinionen framdrivit
den nyspråkliga gymnasielinje, vilken kommissionen tydligen halvt
mot sin vilja förmåtts att föreslå. Bakom denna opinion ligger ett
klassintresse. Men ingalunda något klassintresse som kommissionen
haft anledning stödja. Ty detta intresse är helt enkelt
överklassens intresse att få fram sina obegåvade söner och döttrar för gott
pris till studentexamen. Emellertid tycks man inom vissa
socialistiska kretsar tro att en lätt gymnasielinje skulle vara nyttig för
arbetarbarnens uppåtsträvan och så har man skapat en linje som
är lätt för obegåvade. Den minsta eftertanke borde visa att detta
resonemang är grundfalsk!
De begåvade arbetarbarnen kräva en möjligast billig linje. Men
den nyspråkliga linjen är lika lång, alltså även lika dyr som någon
annan. De begåvade arbetarbarnen kräva en linje med minsta
möjliga mångläseri och minnesplugg, med minsta möjliga
överansträngning; de äro nämligen vida mer utsatta för överansträngningens
fara än överklassbarnen, då de ej få sköta sin kropp så väl och
ofta måste idka förvärvsarbete på sin fritid. Men den nyspråkliga
linjen inrymmer mera mångläseri och minnesplugg än någon annan.
Framför allt kräva emellertid de begåvade arbetarbarnen en linje
som verkligen låter begåvningen komma till sin rätt; ty endast på
detta sätt kunna de konkurrera med överklassbarnen, vilka hava så
många andra förgåvor vid tävlingen. Men den nyspråkliga linjen
är den som minst låter begåvningen komma till sin rätt. Den är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
