Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
427
som skapad för att låta överklassens obegåvningar på en omväg
rädda sitt försprång framför begåvningarne ur arbetarklassen.
Det nyspråkliga gymnasiet bleve alltså ett svårt bakslag för det
sociala syfte skolreformen skulle främja och dessutom ett svårt slag
för vår högre kultur. Det medför slutligen avsevärda extra
kostnader. Men är det verkligen god demokratisk politik att i en
ekonomisk nödtid som den nuvarande, en tid av social reaktion och
kulturell nedgång, pålägga vårt folk utgifter för att främja ett osocialt
skolsystem och skada kulturen?
III. DE SÄRSKILDA ÄMNENA.
A. De klassiska språken.
Det är en gammal trossats att de klassiska språken skulle vara en
sorts konservativa, förlegade ämnen. Länge var denna trossats
inrotad inom det demokratiska lägret, och den sitter väl ännu fast där,
ehuru en annan tidsenligare åskådning på senare tid starkt arbetat
sig fram. I själva verket har just den stora omvälvning i det
vetenskapliga åskådningssättet som vår tid upplevt ställt problemet om de
klassiska språken i ett alldeles nytt ljus. Vår tids åskådning
behärskas av utvecklingstanken. På det humanistiska området
framträder denna tanke som historiskt sinne. Den inskärper att nutiden
och över huvud hela Nyare Tiden endast kan rätt förstås, om den
ses i sitt historiska sammanhang. Detta innebär att man måste gå
tillbaka till den klassiska forntiden, vilken är hela den västerländska
kulturens grundval och utgångspunkt. Men, märk väl, det räcker
ej med att återgå till den latinska antiken, ty denna var vida mer
efterhärmande och organiserande än skapande. Det är den grekiska
antiken som skapat Europas kultur, och därför är kännedomen
därom oumbärlig för varje verklig humanistisk bildning.
Naturvetenskapsmännen hava sannerligen intet skäl att förakta
den klassiska bildningen, ty det är grekerna som skapat både
matematiken och naturvetenskapen. Det är nog ej heller i regeln från
dem som hotet mot denna bildning nu kommer utan från
bekvämlighetens förkämpar. Ännu mindre hava demokrater och socialister
skäl till ett sådant förakt, ty det är grekerna som skapat både
demokratin och socialismen. Den moderna demokratin har ej gjort
värst stora framsteg över Athens, och dessa först helt nyligen. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
