Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
ERIK HEDEN
moderna socialismen har skapats under starkt antikt inflytande:
detta gäller om såväl dess franske som dess tyske skapare;
fransmännen bygga ju hela sin kultur, ej minst den radikala, på antik grund,
och man kan näppeligen finna några tänkare mer hänfört förtrogne
med hellenisk anda än Marx och Lassalle.* Hos engelsmännen
föreligger sambandet klart hos Thomas Möre och William Morris, och man
må minnas att hela Englands högre kultur av gammalt haft klassiska
språk och matematik till grundpelare. Det gör ett egendomligt
intryck att se Skolkommissionen, samtidigt som den för första gången
i Sveriges historia gör ett allvarligt försök att närma vår kultur
till den anglosachsiska, rikta ett kanske ofrivilligt men högst farligt
angrepp mot denna stora kulturs hävdvunna och troget vårdade
grundvalar.
Ännu en sak. Vår tids tänkande behärskas, utom av
utvecklings-begreppet, först och främst av lagbegreppet. Även historien måste
mer och mer söka få fram den mänskliga utvecklingens lagar. Men
för att kunna klarlägga en lag måste man undersöka likartade
företeelser från olika tider. Nu erbjuder den antika historien en lång
rad förvånande paralleller med nutidens. Exempelvis klasstriderna,
de sociala utopierna, blandningen av revolution och
militärdiktatur (såsom i bolsjevismen), skillnaden mellan politisk och ekonomisk
demokrati och så vidare, alla dessa företeelser framstå i den
moderna antikforskningens ljus såsom tydligt besläktade i forntiden
och nutiden. Antikens politiska tänkare hava därför också otroligt
mycket att erbjuda vår tid. Att minska kunskapen om Antikens
historia och tankevärld är alltså lika ohistoriskt som otidsenligt.
Nu yppar icke heller Skolkommissionen någon fientlighet mot det
klassiska studiet. Men tyvärr har den anordnat sin skolplan så att
lärjungarne så mycket som möjligt lockas bort från detta studium.
Det nyspråkliga gymnasiet kommer att bortlocka en hel mängd
lärjungar från latingymnasiet. Detta uppväges icke alls därav att
kommissionen — förståndigt nog i övrigt — velat inrätta vissa
bild-ningslinjer, kallade lyceer, som skulle anknytas direkt till folkskolan.
På detta sätt skulle vissa svårarc ämnen, vissa gymnasieämnen
redan på ett tidigare stadium börja inläras, så framför allt de
klassiska språken. Men kommissionen har även här förföljts av sin
*) När fransmännen tillbakasköto de klassiska språken — vilket de sedan
ångrat — var dåvarande socialisten Viviani dessas främste försvarare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
