Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEX STORA SKOLREFORMEN
42!»
olyckliga föreställning att den måste giva plats åt den nyspråkliga
bildning, vars ovetenskapliga karaktär den själv anat. Klassiska
lyeeer skulle inrättas i 6 städer, nyspråkliga i 3. Dessa tre senare bliva
direkt ägnade att locka bort lärjungar från de klassiska lyeeer vilka
enligt kommissionens egen mening skulle vara den nya
organisationens kärnpunkt. Givetvis skulle de också göra lyceiformen dyrare.
I övriga högre skolor skulle latinet börja redan i realskolans högsta
klass. Detta behöver ej försvaga ämnets ställning, om man endast
drager försorg om att fullt skickliga lärare överallt finnas, och om
latinet behandlas lojalt i förhållande till andra ämnen. Men så kan
ej sägas ha skett. Medan kommissionen vill låta den frivilliga
franskan i realskolans högsta klass helt ersätta matematiken, så låter
den ej latinet få samma förmån. Latinet skall enligt dess förslag
läsas 5 à 6 timmar och ersätta 2 timmar tyska, 1 timme matematik,
1 timme slöjd och 2 timmar teckning. Alltså komma för latinarne
tre läxfria timmar att ersättas med tre läxtimmar, vilket innebär
en betydligt ökad arbetsbörda. Detta kunde ej ens godtagas, om
de som icke läsa latin men vilja fortsätta på gymnasiet måste välja
det sunt svåra realgymnasiet. Finge de nu också det osunt lätta
nyspråkliga gymnasiet att välja på, lockas de ju med all makt bort
från latinet. Helt förfelat är vidare kommissionens förslag att låta
latinet ersätta två timmar tyska, ett ämne som latinare behöva
bättre än några andra. Latinet bör i realskolans sista klass helt
ersätta matematiken med dess 5 timmar, och det bör läsas 6 timmar,
varvid latinarna i ersättning för den extra lästimme de erhålla böra
få två övningstimmar mindre än de andra.
Professor Hammer vill rentav att latinet i realskolans högsta klass
skall, såsom ett högst allmänbildande ämne, vara obligatoriskt för
alla. Denna tilltalande idé strandar emellertid därpå att den
latinkunskap man lär sig på 5 à 6 timmar — och flera timmar kan ej
realskolan anslå däråt — lär bliva tämligen värdelös och mycket
snart bortglömd.
Att den nyspråkliga linjen kommer att locka en mängd lärjungar
från latinlinjen har redan framhållits. Men icke nöjd därmed har
kommissionen också anordnat latingymnasiet så att lärjungarne i
möjligaste grad lockas bort från den klassiska bildningens
kärnpunkt, grekiskan. Grekerna få i både andra och tredje ringen 1
veckotimme mer än halvklassikerna. De få 6 timmar tyska mindre,
vilket är högst olyckligt. Ty liksom latinarne behöva tyskan bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
