Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
ERIK HEDEN
än realisterna, så behöva grekerna den bättre än halvklassikerna.
Medan fransmän och engelsmän torde vara tyskarnes jämlikar a
naturvetenskapens område, torde såväl fransmän som engelsmän
vara underlägsna tyskarne som humanister; i vart fall äro de avgjort
underlägsna på antikvetenskapens och därmed sammanhängande
forskningsfält. Vidare är tyskan avgjort lättare än grekiskan,
varför ett val mellan dessa två ämnen verkar illojalt till grekiskans
nackdel. De som icke läsa grekiska böra liksom nu läsa en
någorlunda utförlig (fast icke nödvändigtvis lika utförlig) kurs i
matematik och naturvetenskap, och detta helt enkelt därför att deras
klassiska bildning är ofullständig och således behöver utfyllas med
en nyttig och intelligenstränande kurs i naturvetenskap och dess
oumbärliga hjälpvetenskap matematiken. Men i stället vill man,
kanske för att skada grekiskan, förstöra den
matematiskt-naturveten-skapliga undervisningen å den halvklassiska linjen. Även i detta fall
finner man alltså med häpnad — här måtte föreligga en viss inre
logik — att ett hugg mot de klassiska språken också drabbar
realbildningen.
Det svåraste, fast icke det skadligaste, felet i kommissionens
behandling av den klassiska bildningen ligger i dess ovilja att låta
andra än latinare få den minsta kunskap om Antikens historia och
kultur. Kommissionen har tilldelat Antikens historia en extra
timme i latingymnasiet, och det är ju bra, men å reallinjen (att nu
ej tala om den olyckliga nyspråkliga) skall den klassiska historiens
studium blankt tillintetgöras. Detta sammanhänger med ett
grundfel i kommissionens hela gymnasieorganisation: den specialiserar för
mycket. Samtidigt som den, mycket förnuftigt, söker närma
folkskola och läroverk, vill den tvärtom åstadkomma så mycket
splittring som möjligt inom läroverket. Den vill specialisera, men
specialisering hör till den fackvetenskapliga bildningen, icke till den
vetenskapliga allmänbildning som enligt kommissionen skall
meddelas å gymnasiet. I och för sig är det naturligtvis önskvärt att ett
folks allmänna bildning är så likartad som möjligt, ty därigenom
underlättas allt kulturellt samarbete. Specialisering är endast
påkallad för att motverka mångläseri, och därom är ej här fråga,
ty Antikens historia är ju intet nytt ämne utan blott en del av
ämnet historia. För övrigt just den grundläggande delen! Den
historia kommissionen vill tillstädja å de icke-klassiska
gymnasielinjerna blir en växt utan rot. Den skall börja med Renässansen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
