Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
431
det vill säga återupplivandet av den klassiska kulturen, men
lärjungarne skola intet få veta om den kultur som återupplivas! Är
detta god pedagogik?
Det är verkligen intet som de skulle få veta. Ty de skulle ej ens
hava med sig några minneskunskaper från realskolan. Endast i
dennas första klass skulle läsas en liten obetydlig kurs i forntidens
historia, och denna kurs skulle icke sedan få repeteras. Även detta
är ett svårt pedagogiskt missgrepp, ty utan repetition lär man
ingenting ordentligt. Det tycks som om modern och omodern pedagogik
hos oss skulle sluta en äkt-svensk kompromiss under lösen: mycken
läsning men ingen kunskap! medan den urgamla satsen för all
sund undervisning är: måttlig kunskap men ordentligt lärd!
Självklart ha lärjungarne under sådana omständigheter, då de lämna
realskolans högsta klass, glömt allt vad de läst i den första. Alla
Antikens skapande och ledande andar på det politiska, sociala och
till stor del även kulturella området skulle hädanefter för det stora
flertalet studenter i bästa fall vara tomma namn.
Detta innebär för det första att de icke få en aning om den
nutida forskningens så ytterst märkliga rön angående Antikens
poli-tiskt-sociala uppslag och erfarenheter. Det innebär för det andra
att de bliva utan kunskap i Antikens kultur, i dess filosofi, övriga
vetenskap, diktning och konst, ty all kulturhistoria blir ryggradslös
utan historisk bakgrund.1) Det innebär slutligen att även större
delen av den moderna kulturen blir dem mer eller mindre
svårtillgänglig, ty denna kultur bygger ju på den antika. I den svenska
litteraturen till exempel, från dess början och fram till nutiden,
vimlar det av anspelningar på antika personer, händelser, tankar,
och dessa skulle det stora flertalet av till och med — märk väl —
svenska universitetsbildade personer hädanefter bliva urståndsatta
att begripa.
Ännu en sak. Undertecknad företräder inom Arbetarnas
Bildningsförbund, så gott jag kan, antikstudiet, och jag har bland
arbetarne mött ett livligt intresse både för Antikens kulturella och för
dess sociala liv. Ville Skolkommissionen rätta sig efter arbetarnes
önskan, så skulle den skaffa uppåtsträvande arbetare bättre tillfälle
än nu att lära känna Antiken. I stället har den ej blott sökt starkt
*) Det lilla som i första gymnasieringen skulle läsas om grekisk religion
och i en senare ring av Homeros förtjänar knappt nämnas.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
