- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
436

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

ERIK HEDEN

åt de moderna språken. Det är naturligtvis av största fördel för ett
lands kulturliv att så många som möjligt av dess medborgare äga så
vitt möjligt likvärdiga kunskaper i de tre stora moderna
kulturspråken. Olikhet i språkkunskap — i detta fall mellan realskolebildade
och gymnasiebildade — skärper den klasskillnad som kommissionen
ju vill, i vad på skolan ankommer, avskaffa.

Mot de avvikande språktyper kommissionen vill införa i realskolan
måst-e man av liknande skäl stå skeptisk. De bliva också mindre
nödvändiga, i den mån alla språkens ställning i realskolan göres
bättre än kommissionen tänkt sig.

Också lyceerna måste börja ett år tidigare än kommissionen vill
(med anslutning till folkskolans fjärde klass). Latinlyceets andra
klass, där två språk läsas, har i kommissionsförslaget 9 språktimmar;
så många timmar skulle alltså kunna vinnas genom att framskjuta
undervisningen i de båda tidigaste språken ett år. Om av dessa nio
timmar två tilldelas latinet (vars timtal således ökades från 28 till
30) och av de övriga två givas åt tyskan, två åt engelskan och tre
åt franskan, så ernå de levande språken precis samma timtal som i
kommissionens nyspråkliga lyceum. Den absoluta umbärligheten
av denna ovetenskapliga och över huvud obildande linje framträder
alltså, om möjligt, ännu klarare i fråga om lyceet än i fråga om
gymnasiet.

Tyskan skulle enligt detta ändringsförslag erhålla 25 timmar,
engelskan 16. Detta senare timtal är å kommissionens nyspråkliga
lyceum alldeles otillräckligt, men på latinlyceet torde det
nödtorftigt räcka till, alldenstund studiet av latin och grekiska i
hög-grad underlättar inlärandet av engelska, särskilt av dess ordförråd.
Franskan skulle få 21 timmar; grekerna kunna dock nöja sig med 18
timmar franska och i stället få grekiskans timtal höjt från 16 till 19.
Det är ologiskt att kommissionen å lyceet, i motsats till gymnasiet,
låter franskan börja före sitt moderspråk latinet, Latinet bör å
latinlyceet vara andra språk. Det första kan där ’gärna, som
kommissionen vill, vara tyskan.

Å reallyceet bör engelskan vara begynnelsespråk. Den får där ej
intaga mindre, medan tyskan ej behöver intaga större plats än å
realskolan och realgymnasiet tillsammans. Enligt mitt förslag skulle
alltså i reallyceet engelskan få 26 timmar mot kommissionens 14,
tyskan 20 mot kommissionens 22. Engelskan har ju av gammalt
ansetts som det förnämsta realspråket, och kommissionen som klokt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free