Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
ERIK HEDEN
I tredje ringen övergår man till Nyare Tiden och redogör främst
för Reformationens båda former, den lutherska och den
reformerta. Huvudvikten lägges här — i motsats mot realskolan — vid
den sistnämnda, då denna (särskilt den engelska puritanismen) ur
idésynpunkt är långt mer betydelsefull och nyskapande än
lutherdomen. Även skildras i korthet den vetenskapliga filosofins
nyfödelse med huvudvikten lagd vid Spinoza. Sextonhundratalets
ortodoxi och pietism skildras i korthet, sjuttonhundratalets
erfarenhets- och upplysningsfilosofi däremot utförligare. Om Kant
meddelas det lilla som av lärjungarne kan begripas. Så skildras
romantiken och den religiösa nyfödelsen på 1800-talet samt i allra
största korthet den dåtida tyska filosofin, särskilt Hegel. Därefter
bör — något häpnadsväckande nytt! — den engelska
utvecklingsfilosofin och nyttemoralen opartiskt framställas i våra skolor.
Slutligen må givas några notiser om ett par nyare filosofer, Nietzsche,
Bergson, kanske James — allt detta under ständigt hänsynstagande
till filosofins inflytande på den religiösa utvecklingen.
Denna kurs bör kunna, om onödiga detaljer utelämnas,
medhinnas på 6 veckotimmar (2 pr ring), vilket innebär en ökning av
en timme för real- men en minskning av två timmar för
latingymnasiet.
Historien kan, det bör man ihågkomma, aldrig giva någon
verklig vetenskaplig träning i skolan; lärjungarne måste i stort sett
godtaga lärobokens eller lärarens framställning av fakta. Men som
rent allmänbildande ämne är den av högsta värde. Detta värde har
kommissionen ökat genom sitt i bästa mening tidsenliga förslag att
historien även skall omfatta samhälls- och ekonomilära. Tyvärr har
den emellertid här begått sitt vanliga fel att den överdriver
allmänbildningen å det humanistiska och undervärderar den å
realgymnasiet. Den har tilldelat historien 11 timmar å det förra men blott
7 å det senare. Nu inser naturligtvis kommissionen att realisterna
behöva lika mycket samhälls- och ekonomilära som latinarne. Men
på detta sätt blir den egentliga historieundervisningen svårt
stympad å realgymnasiet. Ej blott Antikens men även Medeltidens
historia skall här utlämnas. Men en historiekurs, som börjar mitt
i en nära sammanhängande utveckling förtjänar icke sitt namn.
Att kommissionen velat anslå en särskild timme å latingymnasiet åt
Antikens historia är ju bra, men denna timme har blivit galet
placerad. Man har ej velat förlägga den till historiekursens början, dit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
