Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
451
text som läraren uppläst för lärjungarne), dels, där den bibehållit
översättningen till det främmande språket, omformat denna så att
den mister sin gamla karaktär: lärjungen skall till det främmande
språket åter översätta en text han redan översatt därifrån till
svenska. Detta prov, som mist nästan alla det gamla temats nyttiga
prövostenar, skall å gymnasiet i det närmaste uttränga detta.
Skälet till detta sitt förslag finner kommissionen däri att
läroverkens undervisning ej kan lära eleverna att tala eller skriva de
främmande språken men endast att läsa dem. Därför skall man numera
ej använda den grammatiska metoden utan den efterhärmande
(lärjungarne skola direkt göras förtrogna med språket utan
grammatikens hjälp). Resonemanget må till en viss grad vara riktigt men
har drivits alldeles för långt. För det första hjälper temat
lärjungen även att läsa det främmande språket, ty det tvingar honom
bättre än något annat att göra sig förtrogen därmed, ja rentav
att i någon mån tänka på detsamma. För det andra får man
ej alldeles underskatta den praktiska synpunkten. Visserligen kan
skolan ej lära sina elever de främmande språken så väl att de
omedelbart kunna använda dem. Men den kan dock giva dem ett
brukbart underlag till deras egna strävanden att senare lära dem på
egen hand. Därför är det av stor vikt att skolan i möjligaste grad
lär dem tala och skriva språken. Vad den efterhärmande metoden
angår, så är denna utan tvivel den bästa för begynnelsestadiet. Men
detta utesluter ej att den senare bör ersättas av den grammatiska.
Tankeutvecklingen går ju från det konkreta till det abstrakta, från
insamlandet av enskilda fakta till insikt i allmänna lagar — just den
insikt som grammatiken inom språkstudiets område meddelar. Utan
att ha fått grammatisk insikt och prövning kan lärjungen aldrig
rätt förstå det språk han lär, och vad ett (mer eller mindre)
vetenskapligt förstående innebär av ej blott teoretiskt utan ock praktiskt
värde, därom borde ingen nutidsmänniska vara okunnig.
Kommissionen har också bugat sig för detta åskådningssätt, samtidigt som
den gjort sitt bästa att motarbeta det.
Översättningen från främmande språk till svenska är blott en
högtidligare upprepning av vad som sker under läxförhören och föga
praktiskt nyttig, ty det är dock endast relativt få svenskar, som
bliva översättare. Denna övning hör i själva verket snarast till
modersmålsundervisningen, där den ock förr, till omväxling med
svensk uppsatsskrivning förekommit. Så kan även gärna ske i
framtiden. Särskilt kan det vara lämpligt att i språk som ej längre läsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
