Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
EMK HEDEN
staten övertager flickutbildningen i samma grad som
gossutbildningen är ett ofrånkomligt rättfärdighetskrav.
Men om alltså staten skall övertaga den högre flickskolan (A-skolan
som kommissionen kallar den), yppar sig ett mycket vanskligt
problem. Hur många av de bestående skolorna skall den övertaga?
För närvarande finnas enligt kommissionen 79 skolor, därav 12
med gymnasium. Kommissionen vill endast hava 26 A-skolor (och
3 särskilda flickgymnasier). Några reservanter av socialistisk eller
liberal färg vilja minska antalet till 20. Några andra reservanter
av mera moderat färg vilja i stället öka antalet. Onekligen hava de
moderate i detta fall vetenskapen för sig; de framhålla exempelvis
med rätta att realskolans lägre klasser bliva mer ansträngande för
flickorna än motsvarande klasser i flickskolorna. I och därmed
hava de i grunden även de sociala skälen för sig. Ty även om de
radikales förslag är fördelaktigare för vissa individer, så kan
samhällets nytta i längden endast byggas på vetenskapens rön.
Däremot hava de radikale alla goda skäl för sig i ett annat viktigt
avseende: det ekonomiska. Det blir givetvis ganska dyrt för samhället
att övertaga ett stort antal flickskolor, och detta är desto
betänkligare som kommissionens förslag i alla fall innebär en i dessa onda
tider högst kännbar utgiftsökning.
Enda utvägen nr dilemmat synes för närvarande vara att staten
övertager blott några få flickskolor, belägna i stora samhällen där
ett större antal mindre välställda familjer hava behov av sådana,
men låter de övriga tillsvidare vara enskilda och understödjer
dem på samma sätt som nu. Det är bättre att flickorna äro friska
i privatskolor än överansträngda i statsskolor. På mellanstadiet,
som det här gäller, har ej heller privatskolan samma klasskilj ande
verkan som på nederstadiet, där den konkurrerar med folkskolan.
När vi sedan så småningom komma över de nuvarande onda tiderna
och samhället får bättre råd, kan det övertaga fler och fler av de
enskilda flickskolorna. Därmed är visst icke sagt, att det bör
övertaga alla som det nu understödjer. Varje statlig flickskola
måste fylla ett stort och allmänt behov vid sidan av realskolan.
Därför är det ej heller sagt att alla som nu åtnjuta understöd böra,
medan vi vänta på flickskolans övertagande av staten, få behålla
detta. Något understöd till en ny högre flickskola bör hädanefter
icke förekomma annat än möjligen i något enstaka undantagsfall
såsom i fråga om en framstående försöksskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
