Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4öt)
ERIK HEDEN
skolans sista klass borde franskan ersätta matematikens 5 timmar.
Lindring gives där genom att flickorna befrias dels från kemin
(2 timmar), dels från 2 av tyskans1) 5 timmar, vilka också gott kunna
återtagas i tilläggsklasserna, dels slutligen från den med historien
sammanslagna samhällsläran (1 à 2 timmar), varom det samma
gäller. På detta sätt skulle lästiden minskas till 23 à 24
veckotimmar. Att detta ej kan anses överansträngande framgår därav att
motsvarande klass i A-skolan enligt kommissionens förslag skulle
omfatta 24 lästimmar i veckan.
Men de flickor som genomgått realskolans huvudlinje och önska
fortsatt utbildning, hur går det för dem? Icke värre än att de i
B-skolans tilläggsklasser, dit de böra vända sig, möta en del kurser
som de läst förut. Men det skadar icke att repetera, och för övrigt
kunna de helt enkelt befrias från dessa kurser, medan de i stället
finge extra undervisning i den av dem förut ej lästa franskan. Hade
de genomgått den variation av huvudlinjen, där franska läses i
stället för matematik, bleve övergången ännu lättare.
Emellertid blir det givetvis dyrare både för samhället att inrätta
och för lärjungen att genomgå en två-årig B-skola än en ettårig
Oskola. Men detta hjälpes helt enkelt genom att både samhället
och lärjungen nöjer sig med blott en tilläggsklass, när det icke finns
råd till mer. Denna första tiiläggsklass bör läggas så att den kan
medföra samma kompetens som genomgången fullständig realskola.
Har man sedan tillfälle och råd att genomgå även den andra
till-läggsklassen, blir detta givetvis en extra merit.
O. Lärarkompetensen.
I fråga om lärarkompetensen har sedan länge en het dubbel
klassstrid rasat; den gäller dels över- och dels nederstadiet vid läroverken.
På överstadiet står striden mellan lektorer och adjunkter. De
förre måste nu äga en grundlig vetenskaplig utbildning, i det att de
praktiskt taget måste vara filosofie doktorer. Denna utbildning är
emellertid lång och dyr, särskilt med hänsyn till de stora
tryckkostnaderna för de i omfång ständigt svällande doktorsavhandlingarne.
Då lektorslönen icke är i motsvarande grad högre än adjunktlönen,
är det för närvarande ont om lektorer. Adjunkterna framhålla att
*) Kommissionen talar över huvud ej om engelska, tyska eller franska, utan
om "första, andra och tredje språket", ty den har tänkt sig att dess avvikande
.språktyper skulle göra sig särskilt bra inom flickskolorna. Häremot opponera
dock de ovannämnde radikale reservanterna på mycket starka praktiska skäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
