Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, dec. 1922 - Sköld, Hannes: Baltisk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
HANNES SKÖLD
ligen skiljaktiga politiska och nationella struktur kan ett
imperialistiskt Ryssland aldrig framställa några anspråk med samma
framgång. Qui trop embrasse mal étreint, säger Frauenstein alldeles
riktigt, och man förstår, att det just är denna omständighet, som
är den mest vägande vid hans ställningstagande. "Antingen
förbli de egentliga randstaterna med Polen i kulturellt hänseende
västeuropeiskt orienterade, eller ock försvaga de sig själva på grund
av en förbindelse med Ukraina och Vit-Ryssland i den grad, att de i
fall av krig med Ryssland falla som en mogen frukt i skötet på
Stor-Rysslands återuppvaknande imperialism och panslavism"
(sid. 19).
Även Frauenstein försöker vinna ententens öra för den baltiska
statsförbundstanken genom att framhålla dess betydelse för Europas
fred. Efter att ha talat om nödvändigheten att hindra ett rysk-tyskt
militärförbund för händelsen av ett revanschkrig och anspelat på de
trevare i den vägen som redan varit framme säger han (sid. 13) :
"För upprätthållande av en varaktig fred i Europa ha
randstaterna en dubbel betydelse. För det första skiljer ett i sig
konsoliderat randstatssystem de på den forna Donaumonarkiens territorium
levande slaverna från östslaverna i det forna Ryssland, men
framför allt från storryssarna. Dessa har alltid varit drifkraften i den
mot den västeuropeiska kulturen riktade panslavismen. För det
andra förtaga de såsom självständiga buffertstater Ryssland och
Tyskland all förevändning att utnyttja dem som stridsäpple,
varigenom för framtiden ett rysk-tyskt krig vore förebyggt."
Hur nyktert författaren, trots dylik väl överdriven optimism, kan
bedöma de faktiska förhållandena framgår av, att han redan i sin
första broschyr påpekar, hur de baltiska staternas betydelse
sammanhänger med deras egenskap av transitoländer för Rysslands
exporthandel — före kriget gick över en tredjedel därav över baltiska
hamnar och av denna tredjedel den större hälften över de lettiska
hamnarna Riga, Libau och Windau. I "Die zentraleuropäischen
Randstaaten" heter det också sid. 11: "De baltiska staterna äro
utpräglade transitoländer. På grund av deras gemensamma förflutna
och inom sig avslutade territorium, ha de gemensamma intressen
att företräda inte blott i utrikespolitiken, utan också gentemot sina
gemensamma grannstater... På grund av deras geografiska läge
måste de baltiska staternas ekonomiskt-politiska förhållande till
Ryssland likna Hollands till Tyskland, men i intet fall Luxemburgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
