Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, dec. 1922 - Öhlin, Pelle: Tre kampsånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THE KAMPSÅNGER
477
Mellan den llasselrotska översättningen och den Talis Qualiska
Ligger en tidrymd av 60 år — Talis’ översättning kom till under
året 1849. Mellan Talis’ översättning och Fredins är blott 40 år.
Vad man med säkerhet kan antaga är, att den Hasselrotska
översättningen inte blivit sjungen så mycket, som Talis’; dennes
översättning var den förhärskande bland studenterna på sin tid, och
man sjöng den ganska friskt. Det var också Talis’ översättning,
som först publicerades i de svenska arbetartidningarna, och gick sin
rond i alla de radikala bladen, som fingo tag på den omkring 1885.
1 Folkets Höst finnes den så sent som 11 maj 1889, strax innan den
Fredinska översättningen kom till. Det säges, att Fredin vid
åhörandet av den Taliska översättningen tyckt dennes ord inte
riktigt passa för vad som rörde sig i tiden, bland det uppvaknande
proletariatet, och så kom hans egen översättning 1889, som är den
bästa man kan önska sig vad ord och rytm beträffar. Sången i
den Fredinska översättningen följde jämsides med "Arbetets söner"
sin färd ned i massan, och har nu, liksom Arbetets söner, blivit dess
egendom.
Till slut några ord om denna världsberömda sångs melodi. I
förstone höll man före att fru Dietrich, som hjälpte till att sätta
musik därtill, skulle ha lånat denna ur en oberbajersk folkvisa.
Andra hävda att melodin vore lånad från en tysk mässång av
Holtzman. Andra återigen vilja tro, att melodin är lånad av det
franska oratoriet "Esther" av Grison. Senare forskning menar,
att det är skaldens eget allt, även om man kan spåra vissa
reminiscenser i både text och melodi. Vid ett av de franska
revolutions-mellanskedena fick sången en tilläggsstrof kallad "Barnets lov",
som alltså ej är av Rouget de l’Isles, men finnes med i den Taliska
översättningen av 1849. Den lyder:
Och när de äldres blod fått rinna,
så träda vi på banan fram,
där deras mandoms spår vi finna
och kampens ärofulla damm.
Med dem vi vilja dela öden
och blodig svepning likaså;
vi glada följa dem i döden!
Till vapen frie män etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
