Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, dec. 1922 - Langenfelt, Gösta: Det evigt mänskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spela med kort, varå kungar ännu finnas! Om de äro lika stränga
mot kort med drottningar, förmäler icke notisen. Och den 25
oktober förkunnas det, att "alla Flickor i Departementet de la Seine et
de l’Oise hafwa kommit öfwerens at ej taga andra til Män, än
sådane, som warit på gränsen och förswarat Fäderneslandet".
Den 27 december är införd en berättelse från Paris av 7 december.
Konventet meddelas ha beslutat, att Ludvig XVI kan dömas och att
han skall dömas av konventet. "Roberspierre" skulle därvid ha
yttrat: "Jag vill icke yttra mig vidlöftigt i denna sak. Den
allmänna viljan är tillräckligt nog känd. Uttryck den endast!...
Ludvig bör dö, emedan republiken måste leva. Jag begär, att han
må förklaras för fäderneslandets och frihetens förrädare, för
mänsklighetens fiende, och att han må undergå dödsstraffet på samma
plats (Carousselsplatsen), där frihetens ädle försvarare föllo för
hans drabanters svärd."
I allmänhet blevo nog läsarna väl så gott underrättade om krigs-
och revolutionshändelserna; utrymmet därtill är påfallande större
under sist kvartalet av 1792, då kungafamiljens öde började
fördystras. Men man har ro och tid att diskutera filosofi eller
litteratur i hela bladet; annonserna ha ju knappt något utrymme. Några
lantbor klaga också över att de fått veta om "Lagstiftningen i
Witterheten, Det nödwändiga i financerne, Takisarne, den sinnrika
avhandlingen om Brutto, Netto och Thara" (i litteraturen n. b.), men
icke hugnats med några charader, som skulle vara så välkomna. Ur
denna nöjessynpunkt får också följande lilla dramatiskt livliga vers
av Anna Maria Lenngren ses, som här trycktes för första gången:
"Det ringes... Cajsa! — Nådig Fru!
fort — hör du — ropa in Lakejen —
jo — Springberg! — Springberg — kommer nu —
fort — ned till Kusken — du — och säj’en,
at straxt han putsar Selarne,
oeh gör i ordning Hästarne —
och flätar dem — och knyter swansen
samt spänner före — och kör fram se’n...
Snart Wagnen sågs wid porten stå —
och utför trappan Fru von Grossen
ses skutta — in uti den Engelska Carossen —
så bär det av til stan — at köpa — men hwad då! —
— en docka trå."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
