Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Exsul: Finländsk Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12
BXSUL
i studentkretsar den kom till uttryck. Som ett vittnesbörd om hur
man i inflytelserika och ledande kretsar ställde sig till slika planer,
kan man anföra ett yttrande som ett par årtionden senare fälldes
av historikern Yrjö-Koskinen:
’ ’Motbjudande är visst tanken på ett sådant förhållande, att vi
skulle med vapen i hand vara nödgade att möta våra forna
stridskamrater, svenskarne. Men då man påmint oss om Döbelns
avskedstal till finnarna, och alldenstund detsamma tillagts den betydelse,
att det finska folket allt framgent skulle vara bundet till
förpliktelser mot Sverige, så torde en liten förklaring här vara av nöden.
Efter det österländska kriget hände en gång att en finne1) kom i
samtal med en svensk officer. Canroberts besök i Stockholm och dess
möjliga följder blevo föremål för diskussion, och svensken frågade
då: ’om vi skulle ha kommit för att intaga Finland, vad haden I
då gjort!’ Svaret lydde: ’Vi skulle ha skjutit Er’. — Den frågande
blev visserligen först förvånad, men medgav, sedan han litet
övertänkt förhållandet, att den svarande hade rätt."
Den bild de under ryska tiden tillgängliga källorna ge av Finlands
förhållande till Ryssland, är ensidig. Den kommer i en snar
framtid att utfyllas med drag, som tidigare inte ha kunnat nå
offentligheten. Men det är föga troligt att en kommande hävdaforskning
skall förrycka bilden av den undersåtliga tillgivenhet de tre
Alexandrarnas ädelmodiga politik frammanade hos Finlands ledande
herrskapsklass. Tydligast framträdde denna tillgivenhet under hela
1800-talet hos officerarna. Den tog sig stundom egendomliga
uttryck. Det så kallade Finska gardet, vars sekelminne firades för
några månader sedan, var egentligen avsett endast för
Finlands försvar. Det gick emellertid fyra gånger frivilligt i fält:
första gången mot polackerna 1831, andra gången mot ungrarna
1849.
Under rysk-turkiska kriget tjänade i ryska hären och flottan vid’
pass tvåtusen officerare av finländsk härkomst, däribland ett
fyrtiotal generalspersoner.
Har Ryssland ännu vänner i det borgerliga Finland! Den frågan
är vansklig att svara på för närvarande; men det torde nog finnas
åtskilliga — särskilt inom affärsvärlden och bland de små löntagarna
*) Ingen annan än Y.-K. själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
