Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Exsul: Finländsk Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
EXSUL
händer. Vilken roll svenska språket spelar i affärslivet, torde i sin
mån framgå nr nedanstående tablå över hur de under år 1920 vid
landets telegrafstationer inlämnade telegrammen fördelade sig på de
olika språken:
svenska ............... 37,o %
finska ................ 27,6 „
tyska ................. 16,4 „
engelska .............. 11,7 „
Det är att hoppas att språkfrågan framgent ej skall vålla så
mycket split och oro som hittills. Men den innehåller alltjämt en
mängd frön till missämja och slitningar, och mellan de bägge
folkgruppernas ytterlighetselement kommer det aldrig att kunna slutas
någon varaktig fred.
Den starkaste avogheten mot svenska språket och allt vad svenskt
heter, finns samlad hos agrarpartiet, som närmast representerar den
manstarka finska småbrukarbefolkningen. I vad mån denna
avoghet har framkallats av den svensktalande överklassens många
för-syndelser, skall här lämnas oÜtrett; säkert är att den finska
agrarpressen — som ifråga om ovederhäftighet söker sin like i Norden —
aldrig tröttnar att tömma sin vredes skålar över de "svenska
inkräktarna", och därvid inte heller sparar vårt land. Dessa
bygdejournalister ha bildat sig en egen historieuppfattning, som utgör
en plump vrångbild av Yrjö-Koskinens.1) För dem ter sig Erik den
heliges korståg som den stora olyckan i Finlands historia, och biskop
Henriks baneman, bonden Lalli, är i deras ögon nära nog en
nationalhjälte.
Den svensk-finländska befolkningens förhållande till Sveriges folk
i nationellt avseende är synnerligen invecklat och skiftande. Vi få
här nöja oss med att framhäva tre huvudgrupper.
Den första gruppen har sin kärntrupp i det svenska Österbottens
nationellt väckta allmoge, men saknar heller ingalunda förkämpar
inom litteraturen och vetenskapen. För dem är svensk nationalitet
en och odelbar, och de se i samhörigheten med Sveriges folk ett
omistligt värde för den svensktalande befolkningen i Finland.
Utförligt besked om denna uppfattning av det finlandssvenska pro-
*) Jf. en uppsats om Kaarlo Kramsu av G. Castrén i sista årgången av
Finsk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
