- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
21

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Sommarin, Emil: Historia och ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HISTORIA OCH EKONOMI



För TIDEN av professor EMIL SOMMARIN.[1]

Jag påstår ingenting och bestrider ej heller
någonting, utan ger blott en översikt över vad som påstås
och bestrides.

Historien är utan tvivel äldst bland
samhällsvetenskaperna. Men de tidigaste
uppteckningarna av vad som tilldragit sig i mera eller mindre
ryktbara människors liv och samliv kunna ingalunda göra
anspråk på någon vetenskaplighet, varken med hänsyn till kritisk
sovring av källmaterialet, systematisk framställningskonst
eller
förståelse för händelsernas orsakssammanhang.

"Det har stått i tidningen", betraktas i vår tid ju icke såsom ett
tillräckligt bevis, för att något verkligen inträffat på det sätt som
uppgivits, eller ens för att händelsen verkligen tilldragit sig. Våra
äldsta krönikeskrivare synas däremot oftast ha litat tämligen blint
på vad som berättats man och man emellan från släktled till
släktled, men som därvid givetvis måste ha förvanskats genom allehanda
missförstånd, utelämningar och tillägg, innan sägnerna nådde
upptecknaren. Man vet, hur lätt det av en fjäder blir fem feta höns,
när "ryktet går". Upptecknaren återgav sägnerna på god tro, även
när allt talade för deras oriktighet, osannolikhet eller orimlighet,
till och med i det väsentliga — liksom när ett fantasirikt barn tror
på spökhistorier av gamla käringar, som "själv sett spöket".

Upplysningstidevarvet medförde, liksom på så många andra
områden, ett omslag även i svensk historieskrivning. Kritiken av
källmaterialet, vars nödvändighet insågs av bl. a. Olof von Dalin,
upphöjde Sven Lagerbring till en grundprincip för all historisk
forskning.[2] Han fastslog därvid bl. a. den självklara regeln, att en
tvivelaktig uppgift inte blir pålitligare, därför att den upprepats och
upprepas.[3]

[1] Ur första föreläsningen i univereitetscirkeln Malmö—Lund.
[2] Född 1707, död 1787, professor i historia i Lund från 1742.
[3] Ludvig Stavenow, Det moderna genombrottet i svensk historieskrivning
(1913).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free