Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Sommarin, Emil: Historia och ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
EMIL SOMMARIN
om medlen att nå det målet andra anslutit sig till och underordnat
sig mera eller mindre frivilligt och entusiastiskt.
För den historiska utvecklingen har landets läge, dess naturliga
resurser och klimat samt rasegenskaperna hos folket varit av
betydelse. Den mänskliga kulturen har också nått den högsta
blomstring kring Eufrat och Tigris, i Nildalen, vid Medelhavet, i
Väst-Europa och dess nordamerikanska kolonier på andra sidan Atlanten.
Våra storindustriella kulturcentra gruppera sig kring
stenkolsfyndigheterna i England, Nordamerika och Central-Europa. Kellgrens
ryktbare Salig Dumbom gav — rätt förstått — uttryck åt en
välgrundad ekonomiskt-geografisk historiefilosofi:
’Tå sina resor han förnam,
Hur väl försynens nåd reglerat,
Som floder överallt placerat,
Där stora städer stryka fram/’
Om än naturliga förutsättningar i denna geografiska,
klimatologiska och mineralogiska mening äro oumbärliga för en högre
kulturutveckling, är deras utnyttjande uppenbarligen beroende av jämväl
andra faktorer.
"Rasernas kemi" är viktig, men föga utforskad. Alltför ensidigt
har mänsklighetens historia tolkats såsom en raskamp, där
eröv-rarnas stam besegrat de undertrycktas för att uppgå i en gemensam
enhet, som i sin ordning gått under, liksom nutidens pessimister
varsla den vita rasens undergång med den naturliga folkökningens
avtagande inom kulturnationerna — och med stark folkökning och
låg levnadsstandard se den omotståndliga naturmakten svämma över
i "den gula faran".
Statsbildningarnas och maktsfärernas förändringar fylla icke ut
mänsklighetens historia, om än världskriget 1914—1919 utgör ett
gigantiskt bevis för, vad politiken betyder i mänsklighetens historia,
icke minst i imperialismens århundrade. Inom skolundervisningen
dominerar också alltjämt den politiska "historieuppfattningen.
Kampen, som utarmat Europa, har dock gett ny styrka åt
försöken att förebygga krig mellan civiliserade nationer genom ett
Nationernas förbund. Idén om det förbundet tillmäter mången en
framtida världshistorisk betydelse, men att mänsklighetens historia
formats genom ledande idéer, religiösa, politiska och humanitära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
