Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Sommarin, Emil: Historia och ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
EMU, SOMMABIK
genhetsolikheterna varit ursprunget till klass-skillnaderna! — Nej,
arbetets delning efter skilda näringsfång har nödvändiggjorts i
gemensamt intresse för en bättre försörjning, där resursernas art och
fördelning i skogar, fiskevatten, betesmarker och odlings jord samt
mineralfyndigheter tvingade några att ägna sig åt jakten och fisket,
andra åt boskapsskötsel och efterhand åkerbruk samt åter andra
åt bergsbruk för att möjliggöra ett allsidigt utnyttjande av
territoriet (territoriell arbetsdelning).1) Med olika näringsfång följde
olika levnadsställning och efterhand olika inkomst- och
förmögenhetsvillkor. Men detta var sekundärt, icke primärt. Själva den
rättsordning, som lagfäste dessa olikheter och som med sin
traditionella konservatism befordrade deras skärpning, kom icke till för att
sanktionera förtryckares förtryck av förtryckta, utan för att hägna
det produktiva arbetets skyldigheter och rättigheter samt nödvändiga
upprätthållande. — Detta synes mig vara en ekonomisk
historieuppfattning i långt djupare mening, än man utgått från vid
förkunnelsen av klasskampen.
I modern tid bildas nya klasskampspartier, till exempel i vårt land
bondeförbundet. Det ser sin uppgift i att företräda böndernas
intressen i konflikt med andra samhällsklassers. Ur samhällelig
synpunkt är bonden en oumbärlig medhjälpare i alla klassers
försörjningsarbete, men han är det i sitt försörjningsarbete, i sin egenskap
av jordbrukare, icke i sin egenskap av partimedlem. Det finns intet
tvivel om, vilken av uppgifterna, som är den viktigaste
bondeuppgiften i samhället, att plöja, så och skörda, eller att välja
bonde-förbundare till riksdagsmän.
All samhällelig eller social politik i vår tid tenderar till
kompromisser mellan motsatta intressen. En mager förlikning är bättre
än en fet process, det är en erfarenhetssats, som har stöd i den
ekonomiska historieuppfattningen, men som begränsar klasskampens
uppgifter till tillvaratagande av klassens rättigheter i fråga om
social ställning blott till vad som motsvarar dess betydelse och insatser
i den samhälleliga produktionen, för vilken även andra klasser måste
erkännas oumbärliga. Det socialdemokratiska arbetarpartiet ger
denna uppfattning fortfarande tillräckligt vidsträckta uppgifter.
3) Sommarin Vår ekonomi och politik (1912) och Teoretisk nationalekonomi
(1920). — Se även Engels, Der Ursprung der Familie, des Staats und des
Pri-vateigentums (1884; 14: de uppl. 1913),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
