Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Brusewitz, P. E.: Produktionsorganisation i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRODUKTIONSORGANISATION I RYSSLAND
33
ningar, "glavker", en för varje industrigren, ’ ’glav-metaH’’,
"glav-textil" och så vidare. Dessutom funnos särskilda centrala organ för
administration och organisation, instruktion, produktion,
råvaruanskaffning, finanser, statistik m. m. Av dessa organ uppgjordes de
beräkningar och program, enligt vilka tillförseln av bränsle och råvaror
samt livsmedel till de särskilda industrigrenarna skulle ske. Där
bestämdes sålunda, huru stor kvantitet nafta som skulle produceras i
Baku och Grosny, huru mycket masut (avfallsnafta) skulle ställas till
järnvä^sväsendets förfogande, huru många tankvagnar skulle gå till
Allagirs silververk och huru mycket av den från bönderna
rekvirerade spannmålen skulle utdelas till arbetarne i varje särskild fabrik.
Hela denna väldiga byråkratiska apparat, denna centralisation av
allt och alla, fungerade verkligen, men dåligt. Endast en bråkdel
av de nödvändiga råvarorna blevo levererade, och produktionen blev
endast en liten del av den beräknade. Denna plankommunism
ledde sålunda till successiv tillbakagång inom så gott som alla
industrigrenar. Landets produktion ruinerades.
Med år 1920 började fördenskull "den nya ekonomiska
politiken". Samtidigt med sovjetregeringens allt mera markerade
strävanden att anknyta förbindelser med det utländska kapitalet
och "kapitalistiska" regeringar började den fria
företagsamheten åter få göra sig gällande. Mindre viktiga företag
lämnades på koncession eller utarrenderades åt kooperationer,
ar-teller#) eller enskilda, och företag med mindre än 20 arbetare
återlämnades till de privata ägarna, Vad åter angår de
viktigaste industrierna, stannade de visserligen under statens
överinseende, men frigjordes från högsta folkhushållningsrådets direkta
ledning och erhöllo i stället självstyrelse. Den ena kategorin efter
den andra avskildes sålunda till ekonomiska enheter, så kallade
"truster". Till en början i mera enstaka fall, — en lädertrust torde
ha varit den första, — men småningom i allt större skala. Genom
en serie av dekret i augusti 1921 bestämdes, att ett allmänt
överförande på truster skulle ske av statens företag allt efter industrigren
och geografiskt läge. Och nu vidtog ett högst (summariskt
uppdelande av de gamla glavkerna. Man hade varken tid eller tillräckligt
statistiskt material att från början noggrant bestämma de nya
trus-ternas kapitäl, verksamhetsområde med mera.
Det gick helt enkelt till så, att några för saken intresserade
ingen-*) Eysk form av yrkesförening.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
