Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarprotektionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARPROTEKTIONISM 69
ningen kan förväntas icke taga större bostadslägenhet i anspråk, än
som för hans och hans familjs behov oundgängligen erfordras’’.
Det är tydligen den i dessa bestämmelser ingående passus, att
hänsyn vid ansökan om visum även skall tagas till
arbetsförhållandena i riket, som givit upphov till tesen om arbetarprotektionism.
I verkligheten har naturligtvis denna passus också medfört, att i
många fall utländska arbetare som velat immigrera till Sverige
förvägrats detta; det är dock att märka, att förordningen överhuvud
endast gäller länder, gentemot vilka viseringsskyldighet uppehälles,
sålunda icke till exempel Norge, Danmark och Italien.
Men — och det bör observeras — samma bestämmelser gälla även
andra än kroppsarbetare, och om. det icke avhörts några protester
mot till exempel tyska ingenjörers, eller gatumusikanters och
kome-dianters invasion, sammanhänger detta utan tvivel därmed, att
passbestämmelserna hindrat en sådan. Den sista punkten av anförda
passus riktar sig ju påtagligen mot förmögna utlänningar, som
skulle kunna antagas ställa alltför stora anspråk på bostadsutrymme.
Dock, låt gå för att här föreligger en ’’arbetarprotektionism’’ av
den typ, som de anförda citaten åsyfta. Då frågar man sig, om den
är enastående, eller om det möjligen också finns något som efter
samma mönster kan kallas hor g ar protektionism.
Den anförda "arbetarprotektionismen" tog sin början med
krigssituationen. Före krigsutbrottet 1914 har en sådan kontroll som
nu icke förelegat. ’ Trotektionismen’’ i fråga ar sålunda av mycket
ungt datum, liksom den med tämlig visshet kan förutsägas icke
bliva mycket äldre än det europeiska kaos, som framkallat den.
De svenska arbetarna ha aldrig tidigare åtnjutit skydd mot
främmande arbetares tävling om arbetsuppgifterna i Sverige, och heller
icke ifrågasatt sådant.
Men om man granskar hävderna, finner man att ett utpräglat
skydd för innehavarna av andra samhällsställningar sedan gammalt
förelegat. Redan i regeringsformen av 1809 äro statens ämbeten
förbehållna svenske män, och det kräves alldeles särskilda
omständigheter för att till exempel en utländsk vetenskapsman skall få tävla
om en svensk professur. Och i senare olika lagar om borgerlig
näringsutövning förekomma mycket stränga bestämmelser, avseende att
förebygga att utländska fabrikanter, handlande och övriga
affärsmän skola kunna slå sig ned i Sverige. Utländsk undersåte får så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
