Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarprotektionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ ABBETAHK&OTEKTiONISM ?1
Det är något annat, om man ställer sig på den ännu icke befintliga
världsstatens ståndpunkt. Då måste man betrakta de skilda
nationerna såsom nu landskapen inom staten betraktas och hävda den
absolut fria förflyttningsrätten, med den kosmopolitiska
rasblandningen till ett nytt världsfolk såsom ideal. Men denna världsstat
har ju hittills icke funnits och kommer väl åtminstone i meningen
av kinesers och japaners obestridda rätt att sätta sig ned vid andra
folks näringskällor i stället för den nuvarande befolkningen aldrig
att finnas. Den svenska lagstiftningen har sålunda helt enkelt varit
nationell, dikterad av tanken på att bevara det svenska landet och
dess näringskällor i det svenska folkets besittning och detta folk
själv från denationalisering. JEndast den tanklöse kan däri se en
protektionism i den handelspolitiska mening, vari ordet normalt
brukas, och vari ordet arbetarprotektionism nu användes.
Ty vad är frihandel? Och vilken åskådning ligger bakom den?
Ingen annan, än att ett folks ekonomiska intressen bäst tillgodoses,
att dess arbete ger det bästa resultat, om det inriktar sig på de
verksamheter för vilka det har de relativt bästa förutsättningarna,
och sedan fritt och ohämmat byter sitt arbetes produkter mot andra
folks. Frihandel innebär, att folken driva fritt handelsutbyte med
varandras produkter, icke att folken upphöra att existera som folk,
lika väl som näringsfrihet innebär att envar får driva den näring
han önskar, men icke att den ene utan vidare äger rätt till den
andres hus. Frihandeln hävdas icke i en obefintlig världsstats
namn till det egna landets nackdel, utan tvärtom därför, att den
anses vara det handelspolitiska system, som bäst tillgodoser landets
intressen. Att den därutöver leder till en bättre internationell
arbetsfördelning och ett bättre förhållande mellan folken, är en god
frukt, men ej heller det innebär, att folken utplånas.
Och vad är protektionism? Ingenting annat än tanken, att ett
från frihandeln avvikande system för handelsförbindelserna är
gynnsammare för landet. Att det är bättre att själv tillverka dyrt
än köpa billigt av andra, att det är fördelaktigare att ägna sig åt
den relativt minst givande verksamheten än åt den relativt mest
givande, att det är skadligt att få betalt för sitt arbete och det bästa
systemet ett sådant, där man endast exporterar sitt arbetes frukter
till utlandet men icke tager emot den import, som skulle utgöra
betalning därför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
