- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
72

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarprotektionism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

KILS KARLEBY

Det är likgiltigt i sammanhanget, vilketdera systemet som är det
riktiga, eller till vilken grad båda äro riktiga. Det är endast att
minnas, att båda systemen stå på samma grund och ha samma syfte,
nämligen att åstadkomma bästa möjliga resultat åt det egna folket
av dess arbete. Båda utgå från nationen och steävandet för dess
bästa.

Därutav följer, att användningen av termerna frihandel eller
protektionism på medborgarnas flyttningsrätt mellan länderna är en
oegentlighet. De två tingen äro av olika art och ha intet direkt med
varann att skaffa, även om förbindelselinjer dem emellan kunna
uppvisas. Det ena gäller, efter vilka grunder folken skola ordna sitt
varuutbyte sinsemellan. Det andra gäller efter vilka grunder de
vilja avstå eller upplåta sina boplatser åt andra folk. Det är samma
skillnad, som i det enskilda livet representeras av å ena sidan frihet
till yrkesutövning, å andra rätten till hemfrid och skydd för sitt
mot inkräktare.

Men när sålunda begrepp som frihandel och protektionism
överhuvud icke äro tillämpliga på invandringsförhållanden, när ingen
ifrågasätter att benämna det sedan gammalt i Sverige gällande
näringsförbudet för borgerliga utlänningar borgarprotektionism — hur
kan man då benämna den prövning av invandring av arbetare, som
nu sedan krigsutbrottet sker, arbetarprotektionism ?

Varför har icke tvärtom sammaprövning, som alltid gjorts, när
det gällt utlännings utövning av en borgerlig hantering, även gjorts
när det gällt utlännings utövning av arbetarhantering ?

Kort sagt därför, att sedan gammalt med samhället förståtts de
högre klasserna, medan arbetarna stått utanför, att arbetskraften
betraktats som en vara och arbetarna blott som dennas opersonliga
omhölje, att arbetarna betraktats uteslutande ur synpunkten av
verktyg och medel för de övriga grupperna, vilkas välgång däremot
uppfattats såsom målet för samhällets verksamhet. Av detta skäl
ha arbetarna aldrig kommit i tanken utan deras uppgifter
bortglömts, när man i näringsfrihetsförordningen skulle skriva
sam-hällsmedborgarnas näringsrätt och fixera, vad som var svenska män
förbehållet. Arbetare — ja, naturligtvis finge samhällsmedborgarna
köpa arbetare och andra verktyg, var de ville ? Något annat kunde
man väl icke tänka, att köpa dem så billigt som möjligt ledde ju
till största förtjänst för samhället, det vill säga de besittande och
näringsidkande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free