- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
124

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Händelser och spörsmål - Trångt om utrymmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL

Den årliga nettoinvandringen till Förenta Staterna utgjorde under de fem
åren före världskriget c:a 553,000 man. Under de fem krigsåren föll det
ärliga genomsnittet till 86,000, under de tre sista åren efter världskriget steg
siffran visserligen, men blott till 277,000. Om immigrationen hade fortsatt
under de åtta åren 1915—1922 i samma mått som åren 1910—1914, skulle nu i
Förenta Staterna ha funnits 3,700,000 främlingar mera än de som finnas,
och i huvudsak — åtminstone de 2,500,000 -— skulle de hava representerat ett
utland av okvalificerat kroppsarbete. Jämför med detta förhållande det rakt
motsatta i de flesta europeiska länder, där en från det vanliga betydligt
avvikande ökning av antalet arbetare — i England en ökning över den normala
med 1,300,000, i Sverige med c:a 100,000 — på grund av den uteblivna
emigrationen ägt rum, och en av de väsentliga faktorerna i den från den amerikanska
så avvikande europeiska löneekvationen framträder klart.

Den amerikanska totalproduktionen har icke undergått en mot minskningen
i det normala tillflödet av arbetskraft svarande inskränkning. Tvärtom. En
uppskattning som gjorts går ut på att en tillväxt av den totala inkomsten i
Förenta Staterna skett med cirka 25 procent; de ovan anförda lönesiffrorna
för ståltrustens arbetare visa ju, att dessa för sin del fått sin nivå höjd med
ungefär denna procentsiffra. Att exakt utröna, huruvida den totala
produktionsökningen varit större än under perioden före kriget, eller än vad den skulle
kunna hava varit, därest man haft det normala tillskottet, är givetvis omöjligt.
Men detta är heller icke av särskild vikt, utom i den mån man skulle kunna
tänka att invandringen höjde produktionen så mycket, att det mer än uppvägde
den del av resultatet som fallit på de invandrades lott. Detta fall, som skulle
göra invandring önskvärd ur Amerikas egen synpunkt anses emellertid ej längre
föreligga. Kardinalpunkten anses i den nämnda uppsatsen i The New Republic
vara, att det visats, att y ’Amerika är i stånd till kraftig ekonomisk utveckling
utan den artificiella §timulansen av invandring av billiga arbetare".

Och hur nåddes detta resultat? Tidskriftens synpunkter därvidlag kunna
vara av värde att in extenso anföra för omdömet om immigrationslagens
framtid:

Antagligen stimulerade det stegrade priset på arbetskraften företagarna till
mera rationella metoder. Antagligen har det givit impuls till införandet av
arbetsbesparande maskineri. Ingenjörerna visade ju redan för länge sedan att
ett stort slöseri med arbetskraft förelåg till följd av mindre rationell
organisation. Stoppandet av den lätta tillgången på arbetare utifrån tvingar
företagsledningen att inrikta sin uppmärksamhet på arbetsekonomins problem...
Det mest betydelsefulla är emellertid verkan på arbetarklassens hela
socialekonomiska position. De främmande arbetarna före kriget voro, utan tvivel, ett
produktionsinstrument. Men de voro också ett vapen i företagarnas händer
för att slå ned de amerikanska arbetarnas krav. Kol- och stålbaronernas
metoder äro för väl kända för att behöva närmare belysas. Tolv timmars arbetstid
och svältlöner voro direkta följder av den oinskränkta immigrationen före 1914.
Om vi hunna hålla portarna stängda under ett tiotal är, skola dylika missbruk
försvinna. leka alla amerikaner skola tycka om detta... Men vad Amerika
verkligen behöver är något mera än blott överflöd på kol och stål, ylle och
bomull. Amerika behöver människor, som kunna hålla sig raka i ryggen evad
de utöva kroppsarbete eller annat arbete. Men medan vi hejda immigrationens
störtvåg för att sätta den amerikanske arbetaren i stånd att hävda en ställning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free