Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARMONOPOL
131
låg vägen öppen för allehanda organiserade och offentliga
ingripanden mot detsamma. Den "enda samvetslösa handelsfriheten’’,
vilken det moderna produktionssättets förfäktare vid dess genombrott
proklamerade som enda ledstjärna för ekonomisk politik, har steg
för steg uppluckrats och ersatts med vittgående sociala
skyddsingri-panden. Fabrikssystemets och den monotona specialiseringens
andligt och kroppsligt ruinerande verkan på släktet motverkas genom
lagstiftning och kollektivföreskrifter om arbetstid och yrkeshygien,
genom koloniträdgårdar och friluftsliv, genom allsidig uppfostran
och bildning. Produktionens syfte att bereda möjlighet för ’
’allsidigt utvecklade människor"*) främjas genom att genomsyra med
medvetna strävanden i denna riktning det system, som i sin ensidiga
inriktning på högsta möjliga mängd av materiella ting betydde
ignorerandet av själva produktionens yttersta mål, människorna och
deras bästa. Om man vinner mycket produkter genom rovdrift med
mänsklig kropps- och själskraft, så är slutresultatet förlust. Det
har icke skett ett socialpolitiskt framsteg, som icke förutsagts skola
ruinera produktionen; men det har heller icke skett ett enda, som
icke i verkligheten närmat människorna till produktionens essentiella
mål. Till och med, om i något fall den fabriksmässiga
produktionens materiella resultat skulle ha något inskränkts genom ett
ingripande — vem mäter utan vidare skillnaden i värde mellan hundra
fabriksprodukter mera pr dag och några ökade timmar av frihet och
mänskligt liv för fabrikernas folk till de förras favör, om målet är
allsidigt utvecklade människor?
Så har det system, som i början av 1800-talet proklamerades
såsom utvecklingens sista ord, småningom omdanats; dess nackdelar
hava allt efter sin kännbarhet givit upphov till utveckling efter nya
linjer.2) Fackföreningsrörelsen, som otaliga gånger enligt alla kon-
r) Marx, Das Kapital I, utg. av Kautsky, Stuttgart 1914, s. 425.
2) "Efter en trettioårig kamp, som fördes med beundransvärd uthållighet,
lyckades det den engelska arbetarklassen att genom begagnande av en tvist
mellan lantadel och penningbaroner genomdriva tiotimmarslagen (1846). De stora
fysiska, moraliska och andliga fördelar, som vunnos för fabriksarbetarna
genom denna åtgärd, äro nu (1864) allmänt erkända... Men oavsett den
praktiska nyttan, hade denna framgång en annan stor betydelse. Medelklassen
(= den industriella bourgeoisin) hade genom sina vetenskapliga
representanter, ekonomerna Ure, Senior och andra visa män av samma slag, förutsagt och
bevisat, att varje laglig inskränkning i arbetstiden vore detsamma som att
låta dödsklockorna ringa för den engelska industrin, en industri, som vampyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
