Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
NILS KARLEBY
stens regler bevisades stå i strid med de ekonomiska lagarna, har
småningom inom nationalekonomin förvärvat rangen av integrerande led
i dessa ekonomiska lagars verksamhetsmaskineri1); den
socialpolitiska lagstiftningen och den samhälleliga ekonomiska
företagsverksamheten har vunnit burskap såsom det oundgängliga instrumentet
att inom samhällets ekonomiska liv uppehålla sådana standards, som
kunna trygga det helas bestånd och höjning genom generationerna.
På varje område, varest några framsteg ägt rum under det senaste
århundradet, finna vi dessa framsteg markerade av en ständigt
växande ersättning av kollektiv bestämning för individuellt
ensamvälde. Och just varest denna kollektiva bestämnings frammarsch
blivit hämmad — i de industrier som undantagits effektiv
fabrikslagstiftning, i de lokala korporationer varest tillräckliga municipala
institutioner hindrats —, just där finna vi i huvudsak de fall, varest
framstegen i civilisation varit små eller inga. Fabrikslagstiftning,
fackföreningsrörelse och den sammanslutning av konsumenter som
tager sig formen av antingen offentlig drift eller kooperativa
företag, dessa, jämte beskattningens och den offentliga kontrollens starka
organ, hava varit huvudfaktorerna i varje framsteg som tagits sedan
aktigt måste suga människoblod, framför allt barnablod ... Kampen om den
lagliga inskränkningen av arbetstiden rasade så mycket häftigare, ju mera
den rörde sig om den stora stridsfrågan, stridsfrågan mellan det blinda
herraväldet av lagen om tillgången och efterfrågan [som dåtidens ekonomi uppfattade
på ett rent mekaniskt-passivt, opersonligt sätt], vilken utgör medelklassens
nationalekonomi, och den samhälleliga produktionens kontroll genom samhällelig
insikt och omsorg, som utgör arbetarklassens nationalekonomi. Tiotimmarsäagen
var därför icke blott ett stort praktiskt framsteg. Det var segern för en
princip. För första gängen besegrades medelklassens nationalekonomi i fullt
dagsljus av arbetarklassens nationalekonomi." {Marx, Inauguraladresse der
Inter-nationalen arbeiter-association, 1864, avtryckt i Sombart, Grundlagen u. Kritik
des Sozialismus, Berlin 1919, II s. 239.) Jfr Sombart, Socialism och social
rörelse, sv. övers. Sthlm 1911, s. 3; "med en social klass förstår jag en
samhällsgrupp, som till sin idé representerar ett bestämt ekonomiskt system. Därvid
förstår jag med ekonomiskt system en bestämd ekonomisk ordning med en eller
flera särskilt starkt markerade ekonomiska principer". — Det är att märka,
att den av Marx uppställda satsen att arbetarklassens nationalekonomi innebär
’’samhällelig insikt och omsorg", icke står i strid med tillämpningen av den
fria prisbildningen såsom metod för produkt- och arbetsutbytet. Den står
blott i strid med den mekaniska syn, som dåtidens ekonomi lade på "tillgång
och efterfrågan".
*) Webb, Industrial Democracy, 14 uppl., London 1920, kap. The Verdict
of the Economists.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
