Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AEBETAEMONOPOL
137
mare intresse. Den är apriorisk, men innesluter intet sakgillt
omdöme om resultatet ur samhällsutvecklingens synpunkt av
kollek-tivistiska åtgärder. I det hela taget har åskådningen varit på retur,
alltsedan det börjat bliva klart, att lönefonden och övriga då
presu-merade "ekonomiska lagar" icke voro så axiomatiska och framför
allt icke så mekaniska fakta som man trott, och att det "naturliga"
väl tålde ruckningar utan att undergången kommit.
Ej heller äger den reaktion, som en förutvarande högre klass
känner inför den relativa sänkning, som höjningen av en
förutvarande underklass kan medföra för densamma, intresse i detta
sammanhang. En sådan förskjutning har ju städse varit förbunden
med de stora förskjutningarna i de olika klassernas samhälleliga
ställning. Men i regel har den icke inneburit, att den nya klassen
skapat sig ett monopol gentemot den andra, utan tvärtom, att ett
monopol för den gamla brutits, den nya klassen gjort sig delaktig
i den äldres rättigheter. Ett dylikt exempel i stort är den under
lång tid pågående förskjutningen mellan frälse och ofralse,
varigenom de senare småningom gjorde sig likaberättigade med de
förra. Denna förskjutnings historia är fylld av klagomål från adelns
sida över intrång på dess välfångna privilegier, ja, understundom
över dess ekonomiska ruin. Ett dylikt exempel är även
arbetarklassens höjning under de*senaste årtiondena. Den s. k.
"medelklassens" animositet mot arbetarrörelsen har till stor del sin grund
häri; en "vanlig arbetare" anses av naturen böra stå ett visst stycke
under andra. En sådan åtgärd som ett mera allmänt öppnande av
tillgången till teoretisk undervisning leder med nödvändighet till en
relativ ökning av den teoretiskt skolade arbetskraften, med
påföljd, att dennas pris sjunker jämfört med annan. Men allt dylikt
gäller upphävande, ej skapande av monopol; införande av förut
obefintlig konkurrens.
En dylik förskjutning tager sig dock även ekonomiskt uttryck i en
relativ prisstegring på sådana produkter och tjänster, som tillverkas
eller utföras av den stigande klassen. I detta avseende kan den
understundom inkräkta på den absoluta standarden för den andra
klassen. Att detta kan framkalla förtörnelse, är självfallet.
Möjligen kan det också giva upphov till föreställningen, att ’ ’arbetarna
äro oförskämda" och använda sitt "naturliga monopol" till att
pressa upp sin ersättning på andras bekostnad. "Förkylning" —
när krämpan är organisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
