Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
NILS KAELEBY
Även om dylika förändringar i vad man kan kalla den sociala
basen för prisbildningen — ett föremål för samhällets sociala
politik i vidaste mening i alla tidevarv — torde ligga såsom den
åtminstone omedelbara orsaken till de mest påfallande och djupgående
förskjutningar i samhällsgruppernas inbördes ställning, så finns det
dock även förändringar av annan, mera rent ekonomisk typ med
dylika förskjutningar som följd. Det är ändringar av förhållandet
mellan de olika produktionsfaktorerna på en given social bas, medan
de förra gälla ändringar i denna bas själv. En ökning av tillgången
på jord och kapital i förhållande till arbetskraften, betyder
ofrånkomligt, att jord- och kapitalräntan relativt sjunker, medan
arbetsinkomsterna stiga, d. v. s. att de som leva på "arbetsfri inkomst’7
se sin ställning försämrad relativt. Öppnandet av Amerikas
jungfruliga jord hade just denna verkan för Europa beträffande
jordräntan. De som hade inkomster av denna, sågo sig försatta i
försämrad ställning, medan de som levde på sitt arbete sågo sin
förbättrad. Ytligt sett kunde det se ut, som om det var ’ ’arbetarnas
ökade anspråk", som orsakade svårigheterna för de arbetsfria
inkomsttagarna; man kan väl använda detta ord, ty det var endast i
deras egenskap av jordinnehavare, ej som jordbrukare, svårigheter
bereddes dem. Men i verkligheten var det jordens ökade mängd i
förhållande till arbetskraftens, som tvingade ned dess pris. Därtill
kom så en förskjutning i hela den europeiska produktionens
inriktning, som visserligen också stod i samband med detta, och som
innebar en möjlighet för industrierna att giva bättre villkor; det hela
var ett stegrat behov av arbete (och kapital) i förhållande till jord,
och detta drev upp arbetslönerna.
Dylika förskjutningar mellan produktionsfaktorerna — och till
följd därav inkomstfördelningen mellan deras innehavare — ha dock
heller intet att skaffa med något monopol. Abstrakt sett stå
visserligen de olika produktionsfaktorerna isolerade, d. v. s. ha ett slags
"monopol" mot varandra. En sådan användning av termen vore
emellertid blott en lek med ord.
Själva saken är dock ingalunda betydelselös. Den äger nämligen
vikt för den samhälleliga inkomstfördelningen; och om man
vill göra en analys av verkningarna av de nämnda förskjutningarna,
kommer man till mycket intressanta resultat, på visst sätt viktiga
även för det föreliggande ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
