Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Lindstedt, Helgo: De gifta kvinnornas förvärvsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DB GIFTA KVINNOBNAS FÖRVÄKVSARBETE 155
på den gifta kvinnans fabriksarbete icke blott som något av nöden
framtvingat, utan också som ett utslag av även arbetarkvinnornas
växande förståelse av kvinnoemancipationens krav på ekonomisk
självständighet. Rörelsens mera moderata element se däremot på
yrkesarbetet i fråga i viss mån med samma ögon som den
revisionistiska socialismen, såsom ett ont det gäller att övervinna. Det är
ekonomiska missförhållanden, som driva hustrun ut i förvärvslivet
till skada för henne själv, familjen och samhället. Yrkesarbete och
moderskap gå icke att förena. Det blir endast ett fåfängt försök
att inom ramen av ett människoliv sammanpressa vad som endast
kan rymmas inom tvenne. Problemet är icke: hur skola hemmet och
moderplikterna kunna anpassas efter de rådande ekonomiska
förhållandena; dessa senare är det, som skola omdanas, så att modern
bevaras eller gives tillbaka åt hemmet och barnen.
Då det syntes mig av ett icke ringa intresse att vad Sverige
beträffar erhålla en klar uppfattning om de gifta yrkesarbetande
kvinnornas levnadsförhållanden inom olika samhällsklasser samt alldeles
särskilt om orsakerna till deras yrkesarbete, föranstaltade jag åren
1916 och 1918 tvenne enquêter och i sammanhang därmed en
undersökning rörande kostnaderna för existensminimum i olika städer.
Denna sistnämnda undersökning, vars resultat förut publicerats i
denna tidskrift,1) visade otvetydigt, att då flertalet gifta
industri-arbeterskor i den ena av de nyssnämnda enquêterna förklarade, att
mannens otillräckliga inkomst var anledningen till hustruns
yrkesarbete, så var detta icke blott ett subjektivt utan också ett objektivt
sett riktigt påstående. Enquéten av år 1918, som inbragte ett
betydande och värdefullt material från skilda delar av landet, omfattade
gifta kvinnliga läkare, tandläkare, lärarinnor, järnvägs-, post-,
telegraf- och andra stats- samt handelsanställda och barnmorskor;
enquéten av år 1916 inbegrep samtliga fabriksarbeterskor i Malmö
och Lund, de ojämförligt flesta av de båda städernas gifta
hem-arbeterskor samt en mindre grupp (60) gifta tvätt- och
rengöringskvinnor.2)
*) Till frågan om existensminimum och arbetarklassens livsvillkor. Tiden
1921, h. 2.
2) Materialet till den förstnämnda enquéten, vilket insamlades med
välvilligt bistånd av Centralförbundet för socialt arbete, har jag av ekonomiska
skäl icke sett mig i stånd att själv bearbeta och har överlämnat detsamma till
Fredrika Bremerförbundet, som jag hoppas inom ej alltför lång framtid skall
framlägga undersökningens resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
