- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
164

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Severin, Frans: En statens affärsbank

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

FRANS SEVERIN

I procent av summorna för samtliga banker hade alltså storbankerna
vid denna tidpunkt 45:8 % av fonderna, 37:8 % av inlåningen
och 45: 5 % av omslutningen. Man ville härav draga den slutsatsen
att någon egentlig fara för monopol inte förelåg, i synnerhet som
det alltid rådde en stark konkurrens mellan storbankerna själva.
På de 5 år som förflutit sedan 1917 har emellertid storbankernas
makt ökat högst betydligt, så att de den 30 nov. 1922 hade 53 % av
fonderna, 54 % av inlåningen och 54 % av omslutningen. Att de
även i stort sett tillämpa sammanhållning och enhetlig politik är
otvivelaktigt. Man lägger särskilt märke till den hastiga ökningen
av inlåningen, vilken skvallrar om att de mindre spararnas medel i
allt större utsträckning tillflyta de större bankerna. Med denna
utveckling förefaller det icke behöva dröja länge, innan de tre
landsomfattande bankerna av de ovan nämnda 4 intaga samma relativt
dominerande ställning som de engelska och franska storbankerna.
Stockholms Enskilda bank synes inte vilja deltaga i tävlingen, utan
håller sig alltjämt endast till huvudstaden.

Man behöver inte underkänna fördelarna av ett storbanksystem
för att inse dess nackdelar. Storbankerna erbjuda naturligtvis
fördelen av ett bättre utnyttjande av förefintligt sparkapital. Grenom
sin hela landet omfattande organisation kunna de uppsuga kapital
på platser, där överflöd finnes, och placera det, där behovet är
starkast, det vill säga där utsikterna till profit äro störst. Större affärer
kunna naturligtvis också lättare finansieras av storbankerna än av
de mindre. Att storbankerna också bättre stå ut med ekonomiska
kriser förefaller naturligt; det synes också vara erfarenhetsmässigt
bevisat genom den nedgång i bankfallisemangens antal som inträtt
efter storbankernas tillkomst.

Men dessa fördelar vinnes inte utan nackdelar. Att
bankkoncentrationens drivkraft varit och är vinstintresset är ju självfallet. Och
det är inte uteslutet att storbankerna tillgodose detta intresse på
andras bekostnad. Storbankerna lämna i allmänhet större vinster
på investerat kapital än de mindre och än de flesta industriföretag,
och de kunna göra detta till trots för, att många av dem uppslukade
lokalbanker köpts till överpris. De ökade vinsterna kunna emellertid
som regel inte såsom vid industrien uppstå på grund av den
specialisering, standardisering, nedläggning av fabriker och driftens
koncentration till andra etc. som alltid medföljer koncentrationen inom
industrien. Tvärtom ha bankkontorens antal Ökats i takt med ned-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free