Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Severin, Frans: En statens affärsbank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STATENS AFFÄESBANK
165
gången i antalet banker. År 1910 då vi hade 80 banker var
kontorens antal 58, men 1918 då bankernas antal nedgått till 53 hade
kontorens antal ökats till 1,367 st. Trots att härav måste följa en
ytterligt fördyrad administration, ökas icke dess mindre vinsten.
Förklaringarna härtill kunna givetvis vara flera, men en av dem
är utan allt tvivel nedpressande av inlåningsräntan och höjande av
utlåningsräntan. Marginalen mellan dessa tvenne räntesatser har
också vuxit från 1 % 1904 till 2½ % 1918. Nu torde den likaledes
vara avsevärd.
Att staten sålunda skaffar sig det inflytande över bankpolitiken,
som en statens affärsbank kan giva, måste anses väl motiverat till
och med endast ur denna synpunkt, i synnerhet som staten själv,
som väl är den störste låntagaren och störste affärsdrivaren i riket,
måste vända sig till privatbankerna för att få sina lån
emitterade. Men såsom ett ytterligare motiv för utvidgning av
statens bankrörelse synes nu tillkomma en sak som förut
tilldragit sig ringa uppmärksamhet, men som av de senaste årens
händelser bör ha fått ökad aktualitet, nämligen insätt ärnas
säkerhet och därav följande allmänhetens förtroende till vårt
bankväsen. Såsom ovan påpekats måste det visserligen anses styrkt
att storbanksystemet minskar faran för bankkrascher, men de nu
under ett års tid slag i slag kommande bankfallisemangen ge varsel
om, att inte heller storbankerna lämna den säkerhet som kunde ha
varit önskvärd. Visserligen har endast en av de egentliga
storbankerna, Svenska Handelsbanken, så illa grundstött under den
ekonomiska orkanen, att den måst ha hjälp för att komma flott, men till
gengäld var denna krasch av samma omfattning som alla de andra
tillsamman. Bland de andra havererande bankerna var det
åtminstone två, som komma i storleksklass näst efter storbankerna,
nämligen Sydsvenska Kredit A.-B. och Vermlands Enskilda bank med
en omslutning den 30 november 1922 på resp. 291:4 och 226:5
milj. kr. Kopparbergsbanken och Smålandsbanken hörde inte heller
till de minsta med sin omslutning på resp. 139 : 6* och 140: 3. Det
sista sorgebarnet inom vårt bankväsen nämligen Lantmannabanken
var till och med en typisk storbank med sina 65 avdelningskontor
och sin expansionsdrift, även om man måste erkänna, att dess ung-
* Siffran för Kopparbergsbanken är för 31 dec. 1921, då banken vid den
senare tidpunkten allaredan uppgått i Göteborgsbanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
