Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 NILS KARLEBY
men därest näringsfrihet råder och ett nytt företag icke är alltför
kapitalkrävande, linnes en viss sannolikhet för att det blir lägre.
En allmän regel för monopolets inverkan på prisgestaltningen torde
icke kunna uppställas, utan denna inverkan måste i varje särskilt
fall undersökas. Där monopolisten kan differentiera priserna, har
han en möjlighet att vinna maximum av nettovinst samtidigt med
att produktionen drives upp till maximum av det med de
tillgängliga produktionsmedlen möjliga. I denna möjlighet har monopolet
inom vissa branscher — i huvudsak sådana, varest produkterna icke
kunna bli föremål för återförsäljning, såsom transport- och
kraftleveranser — otvivelaktigt en rent nationalekonomisk överlägsenhet
över den fria konkurrensen med det enhetliga marknadspriset,
liksom det själv i många fall direkt framgått såsom ett resultat av den
fria konkurrensen. Det kan åvägabringa ett bättre utnyttjande av
de tillgängliga produktionsresurserna, en högre grad av
tillgodoseende av det samhälleliga behovet. Den nationalekonomiska
nackdel, som ofta anses ligga i ett monopol, nämligen att det genom i
syfte att höja priset företagna inskränkningar i tillverkningen
innebär mindre rationellt utnyttjande av produktionsresurserna, och en
onödig inskränkning i den samhälleliga behovstillfredsställelsen,
kan sålunda egentligen befaras blott i det fall, att en
prisdifferentiering icke kan ske. Egendomligt nog är det just denna
prisdifferentiering, som allmänt uppfattas som ett missbruk av
monopolställning. Detta kunde tyda på att mänskligheten icke är mogen för
ekonomiska metoder, som motsvara högsta teoretiskt tänkbara
effektivitet. I själva verket antyder det snarare, att då utvecklingen på
en viss punkt nått denna höjdgrad, måste andra
prisbestämningsgrunder än det privata intresset tillgripas; även gränsnytteprincipen
blir då övervunnen för den faktiska prisbildningen och
kostnadsprincipen framträder som en mera tillfredsställande metod.1)
Det är alltså rätt ovisst, vilken verkan på prisgestaltning och
samhällsekonomi ett produktmonopol har. Det vissa är emellertid, att
monopolet är herre över utbudet; föreligger icke ett sådant
herravälde, utan marknaden blir (inom kort) i samma grad tillgodosedd
även om företaget inskränker sitt utbud, har man heller intet mo-
*) Jfr Cassel, Tlieoretische Sozialökonomie, s. 77 ff. — Även grunderna
för prisbildningen äro sålunda relativa och förete en, det ekonomiska livets
organisation motsvarande utveckling och skiftning. Jfr Marx, Zur Kritik,
XV ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
