Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABBETABBfOKOPOL
199
nopol. Graden av detta herravälde bestämmer monopolets grad av
fullständighet. Genom att hålla utbudet inom önskade gränser kan
monopolföretaget så diktera priserna, att maximum av möjlig vinst
uppnås. Utan att vara herre över och ingripa i utbudet kan icke
vare sig ett enskilt eller korporativt företag eller en sammanslutning
av företag utöva ett monopol. Monopolutövning är sålunda till sin
karaktär skapandet av konstlad kimpphet; utan konstlad knapphet
ingen monopolutövning.
Vad är emellertid ett företag? Det är en kombination av vissa
delar av olika produktionsfaktorer: företagsamhet,1) arbete, jord2)
och kapital. En korporation av företag i syfte att gemensamt
handhava hela eller viss del av verksamheten är en liknande kombination
i större skala. Utövningen av ett produktmonopol innebär sålunda,
att de i detsamma verkande delarna av olika produktionsfaktorer
— d. v. s. deras innehavare — kunna erhålla större utbyte av sin
verksamhet än på annat håll verksamma delar av samma faktorer.3)
Och på dessa andra delars bekostnad; någon annan källa till
betalningen finnes ej. Detta får dock icke missförstås; huruvida de
övriga delarna absolut sett komma i sämre ställning än förut beror
helt på monopolets verkan i varje särskilt fall, som ovan påpekats.
*) Företagareverksamhet är ju egentligen en form av arbete. Bet finns
emellertid skäl för att behandla den som en särskild produktionsfaktor, emedan
den inkomst den får utöver arbetslön är säregen och icke kan föras under de
andra kategorierna. Jfr Wicksell, Föreläsningar i nationalekonomi, I, s. 131 ff.
2) Varunder inräknas även naturmaterial.
3) Huru de i företaget verkande delarna av olika produktionsfaktorer komma
att fördela håvorna, kan icke generellt avgöras. I regel har emellertid
företaget att räkna med marknadspriser för arbete, kapital och jord. Och
Överskottet tillfaller då för et ägarfunktionens utövare. Allt efter omständigheterna
finnes emellertid möjlighet för de övriga parterna att genom att kringskära
företagarens möjlighet att ersätta den med andra — d. v. s. genom att
förebygga konkurrens från andra delars sida — tilltvinga sig en viss del av
vinsten. Ett arbetarmonopol t. ex., d. v. s. avstängning från tillgång till annan
arbetskraft till lägre pris, kan sålunda otvivelaktigt i någon grad göra sig
delaktigt i ett företags monopolvinster, utan att någon annan part än företagaren
drabbas därav. Skadan för de andra parterna föreligger i och med företagets
monopolutövning, och resultatet är blott, att den vinst, som är denna skadas
andra sida, fördelas på ett annat sätt. Samma möjlighet föreligger teoretiskt
sett för statens ingripande skattevägen mot monopolvinster. Jfr Bagge,
Arbetslönens reglering genom sammanslutningar, Sthlm 1918, s. 9 ff. —
Svårig-hetorna för en sådan politik äro emellertid mycket stora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
