- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
218

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Lindstedt, Helgo: De gifta kvinnornas förvärvsarbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218 HELGO LINDSTEDT

torft. Klart blir det också, hur intimt — som jag förut påpekat —
hustruns val av yrke sammanhänger med mannens inkomstnivå, hur
med andra ord i familjer, där mannen har en relativt god och säker
inkomst, hustrun kan nöja sig med en hemarbeterskas obetydliga
lön men däremot i allmänhet måste välja det bättre betalta
fabriksarbetet, där mannens inkomster äro relativt små och osäkra.

Som synes av tabell IX stannade i Malmö mer än hälften (55,4 %)
av fabriksarbeterskornas män på en inkomstnivå under 1,200 kronor
pr år, och av dessa åter nådde 54 eller 14,9 % av samtliga icke
upp till 800 kronor.1) För omkring 45 % översteg årslönen 1,200
kronor, men blott 5,3 % nådde över 1,600 kronor. Den ekonomiska
situationen för männen till hemarbeterskor var vida gynnsammare.
Under 800 kronor kommo ytterst få blott 3,4 % och under 1,200
endast 32 %, medan det övervägande flertalet eller 68 % nådde
över 1,200 och icke mindre än 17,7 % över 1,600 kronor. I Lund,
där, som ju väntat var, på grund av stadens billigare
levnadsomkostnader, lönenivån över huvud var lägre än i Malmö, var situationen,
som synes, i övrigt i stort sett densamma. Över 1,200 kronor hade
endast 16,7 % av männen till fabriksarbeterskor, medan, relativt
taget, mer än dubbelt så många eller 34,8 % bland hemarbeterskornas
män nådde över denna årsinkomst.2)

Av tabellen framgår i övrigt, att så fort mannens inkomst
överskrider 1,400 kronor, minskas plötsligt och mycket starkt antalet
familjer, där hustrun söker sig till fabriken. I Malmö sjunker
procentsiffran vid 1,400-kronors-gränsen från 30,2 % till 9,1 %, medan
i Lund det över huvud alls icke förekommer, att en
fabriksarbe-terskas man förtjänar över 1,400 kr. I hemarbeterskefamiljerna
avtager hustruns yrkesarbete i anmärkningsvärd grad, då mannens
inkomster överstiga, i Malmö 1,600, i Lund 1,400 kronor. Förhållan-

*) Därav 17 grovarbetare, 8 säsongarbetare (målare, murare), 6 hem
arbetare, 4 längre tid mobiliserade, 3 länge sjuka.

-) Till jämförelse nämner jag, att enligt taxeringsuppgifterna 1912—1914
hushållsföreståndarens medelinkomst per år i arbetarfamiljer uppgick: i Malmö
till 1,116 kr., i Lund till 999 kr. samt att medellönen 1914 för manliga
arbetare över 18 år enligt av arbetsgivarna till socialstyrelsen lämnade uppgifter
belöpte sig till 1,396 kr. i Malmö och 1,084 kr. i Lund. Grov- och
diversearbetare anställda av Malmö stads byggnadskontor och med oavbruten
sysselsättning året om hade 1914 en genomsnittlig årsinkomst på 1,214 kr. och
grov-och diversearbetare anställda av hamnkontoret och med stadig sysselsättning
1,261 kr. (Härom närmare i Tidens andra häfte 1921.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free